Käte

Old Swedish Dictionary - käte

Meaning of Old Swedish word "käte" (or kæte) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

käte Old Swedish word can mean:

käte (kæte): 1) ysterhet, yRKet. " faar. .. hulka miolk onyttogh är ok thera käte (lascivia) mykit ostyrogh" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 360. at ey skulu godho faren dröfwas af ondo faranna ostyrogho käte ib. Bergström. 1868--70.">Su 74, 237.

käte (kæte): 2) glädje, munterhet. " löghe ok käte" MP 1: 351. käte ok fafäng glädhi ib. " forsmadhe världinna käte" Gr 319. for owir matto glädhi älla käte RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 67. owir matto latir ok löghe til ledher owir matto käte (lætitiam) ib 301. at the thik gifwa sorgh fore käte Al 2717. " the glädhias Alle aff käte stoor" ib 9157. " the ato ok drukko mz godh käte ib 3860. the drogho ther fram i stora käte" RK 2: 9255. " mz stoor sorgh och inge käthe" ib 3: 1922. ther öfdes oc sa mongahande käte ib 2: 5181. skulin i kasta Bort gamAlt fore nyyt, fore kätils skuld (för nöjes skull, för ro skull) MB 1: 376.

käte (kæte): 3) lättsinne, själfvsvåld. flydhe hon Al löslat ok käte VKR VII. fly wärldinna glädhi ok lätlikhet ok ostadhoghet älla käte RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 248. han syndadhe mangfAllelica j sino käti ib 3: 53. " enga lönlika widhertAlan hafdho the mz mannom, ok enkte käte" Lg 3: 501. RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 10, 149. Al 1642, 2936, 7197.

käte (kæte): 4) veklighet, vällust. mz ouirflödelikhet i mat oc dryk oc kräselico liuirne oc käte oc oRKolöso dughir bönin litit Bo 45. " kötzens lwste och käte (delectatio carnis)" Ber 137. skörs lusta MP 1: 311. - Jfr barna-, krämmakäte.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so käte may have also been written as kæte

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚴᛅᛏᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

MP: Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.