Kippa

Old Swedish Dictionary - kippa

Meaning of Old Swedish word "kippa" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

kippa: rycka, gripa, bortföra, hänföra. wart hon opta gripin oc kipt (rapta). swa at hon hörde mangh thing j andelike syn Bir 4: 4. wart hon kipt j ena andelika syn ib 44. Lg 3: 397. " wart jak mykyt rädher oc kipther aff min sinne ib 475. - Jfr upkippa. "

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚴᛁᛕᛕᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.