Kirkia

Old Swedish Dictionary - kirkia

Meaning of Old Swedish word "kirkia" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

kirkia Old Swedish word can mean:

kirkia
L.
kirkia
karlungskirkiu ib 2: 36 (1287). " aput köpungskyrkiu ib 3: 230 (1315). "
kirkia
2) kyrka, församling. " raþa oc STyra ierusalem kirkiu" Bu 194. " johannes scriffwir til syw kirkior som äru j asiam" MB 2: 333. - till en STiftskyrka hörande församling med utSTräckning till underlydande STift, biskopSDöme. kyrknä biscopä SD 5: 568 (1346). " the kyrkian bremen (Bremensis parrochia) var lydhkirkia undir ärkebiskopSDömith i colne" MBertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg 217. skulde the kirkian i bremin vara oc blifua undir domkirkiona i hamSTerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Borgh, oc the kirkionar (diæcess) skuldho aldri offtamer kallas äller vara thva kirkior, utan the skuldo badha blifua en kirkia ib. - kyrka, kyrkan, den kriSTna kyrkan el. församlingen. lijgge ogiljder badhe firi kirkiu ok konunge (d. v. s. dråparen vare STrand. 1853.">Fri STrand. 1853.">Från både kyrSTerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLigt och STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Borgerligt STraff) SD 4: 466 (1335, !SYNS_DÅLIGT? afskr.). haldar kerkian þär af höghtiþ Bu 6. kirkin (för kirkian) siongir STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 157. som. .. kirkion siongir ib 243. ib 247. kirkian !SYNS_DÅLIGT? swa manga STora godhgärninga STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Bo 1. " kirkionna oc himerikis konungir" ib. " girin blomSTradhis ok öktis j thynom tima j kirkionne" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 165. var herra giordhe twa koSTe. .. förSTa i STridhande kirkionne i iordherike annan i sighrande kirkionne j hymerike STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 2: 146. " saulus fordarwadhä mykit guz kirkio" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 144. " hwa som far syndalös aff wärldinne oc the hälghe kirkio" MB 1: 219. " gudz eller the helgha kerkyo STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Bodh" Gers STrand. 1853.">FreST 20. - JSTrand. 1853.">Fr afgudha-, by-, bya-, dom-, hovudh-, hundaris-, iudha-, konungs-, lands-, lydh-, modhor-, munka-, sokna-, STor-, tolftakirkia.
kirkia
1) kyrkoSTrand. 1853.">Frid, den kyrkorna tillkommande rätten att vara STrand. 1853.">FridlySTa områden. atir kalla kyrkio STrand. 1853.">Frelsins rät them til kyrkio ryma rädde for ilgerningom STenianus. Se Lg.">Bil 657.
kirkia
2) jord hvilken ss tillhörande kyrkan är STrand. 1853.">Fri STrand. 1853.">Från utskylder till kronan. for the for:da x ortoghlandh iordh war giwit lika mikin iordh gammalt kyrkioSTrand. 1853.">Frelse SD NS 2: 145 (1409).
kirkia
1) gärdsgård el. mur som omgifver plats kring kyrka el. kyrkogård. reuelacio hwilka sancta STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Birgitta fik wm watzSTena kirkiogardh huru han skal mwras oc säthias STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 86.
kirkia
2) kyrkogård, inhägnad plats kring kyrka, begrafningsplats. hulkin som vil vardha riddare skulle STrand. 1853.">Framga til kirkiogardhin (canterium ecclesiæ) mz sinom häST oc STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Bonadh STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 387. skikkis kirkiogardhin innan STora mwren ther han qwämmelikaST kan wardha, j hwilkom sySTrana iordhins ib 4: 105. ST 142, 266. han bygdhe thän kirkiu gardh som callas calixti ok manga hälgha martires liggia STenianus. Se Lg.">Bil 389. - JSTrand. 1853.">Fr by-, bya-, dom-kirkiogardher.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • kiirkia.
  • kyrkia.
  • kyrkkia.
  • körkia BYH 1: 170 (1363); -ionne SD NS 1: 304 (1403, gammal afskr.); -ona ib.
  • kerkia: -an Bu 6 ;
  • -yo Gers Frest 20 ; -in (för -iu) SD NS 1: 53 (1401).
  • kiurkia L.
  • kyrka: -onna Lg 3: 445.
  • kyrkna HSH 16: 5 (1369).
  • kyrknä SD 5: 568 (1346),
  • kirkio bakke
  • kirkie-.
  • kyrkio- )
  • kirkio balker
  • kirkyu balker L.
  • kirkiu bolkär L.
  • kirkebalker )
  • kirkio bol
  • kyrkiu- L.),
  • kirkio bols garþer
  • kirkiu bols- )
  • kirkio bonaþer
  • kirkiu- )
  • kirkio bro
  • kirkiu- )
  • kirkiobrytare
  • kyrkio- GS 48 (1442). kirkiu kirkiu brytäre L.),
  • kirkio bygning
  • kirkiu- L.
  • kyrkiu- L.
  • kirke bygningh )
  • kirkio byr
  • kirkiu- L.
  • kyrkio- SD NS 1: 378 (1404).
  • kirkiö- BtFH 1: 247 (1508) ),
  • kirkio drap
  • kirkiu- )
  • kirkio drotin
  • kirkiudroten )
  • kirkio dyr
  • kirkiu- L.
  • kyrkiu L.
  • kirkiodörena KL 312. kirkia dörena Di 165.
  • kyrkiodörinna VKR 26. kyrkio dörrena ST 268.
  • kirkodörrena VKR 63. kirkio dorena Bir 4: 16. kirkio dörran VKR 63. pl.
  • kyrkio duromin KL 41.
  • kyrkioduromin ib 102. kirkio dwromen Bir 4: 16),
  • kirkio friþer
  • kirkiu-.
  • kirkia-. kyrkiu- L.),
  • kirkio frälse
  • kyrkio- )
  • kirkio fä
  • kirkiu- )
  • kirkio för ,
  • kirkio ganga
  • kirkiu- )
  • kirkio gangin ,
  • kirkio ganger
  • kirkiogangs öl
  • kyrkyo- SD 5: 479 (1345, nyare afskr.)),
  • kirkio garþer
  • kirkiu-.
  • kyrkiu- L.
  • kyrkio- ST 142, 266.
  • kirkiegordher: -en FM 554 (1512) .),
  • kirkiogards horn
  • kirkiogarz- )
  • kirkiogards mur
  • kyrkiogardzmur )
  • kirkio gif
  • krkiu- )
  • kirkio giäld
  • kirkio gods
  • -gooz )
  • kirkio gulf
  • kirkio gärþ
  • kirkiu- )
  • kirkio härbärghe
  • kirke herberg )
  • kirkio härra
  • kirkoherre FH 3: 137 (1449); SJ 341 (1467).
  • kirkiö herre: -en BtFH 1: 283 (1509).
  • kirkerherra SD NS 1: 108 (1402). kyrkio herra. kyrkioherra L.; Lg 3: 383.
  • kyrkioherre ib 373, 377, 379, 381 ; -en ib 355, 359, 376.
  • kyrkyoherre: -en ib 360.
  • kyrkiaherre: -en ib 362.
  • kyrkyaherre ib 360.
  • körkyoherra SD NS 2: 86 (1409), 87 (1409).
  • kirkaherra: -ans SJ 282 (1460),
  • kirkio iorþ
  • kirkiu- )
  • kirkio kamber ,
  • kirkio kläþe
  • kirkiu- )
  • kirkio lagh
  • kirke- )
  • kirkio landboe
  • kirkiu- )
  • kirkio lykil
  • kirkiu- )
  • kirkiomässo dagher
  • kirkiumässu- )
  • kirkiomässo fridher
  • kirkiömesse- )
  • kirkio nykil
  • kirkiu- )
  • kirkio prydhning ,
  • kirkio präster
  • (kirkiu- L.
  • kyrkio- SD NS 1: 14 (1401, nyare afskr.) ; FH 3: 111 (1447). kyrkyo-. kyrkye-. kirke- FH 2: 101 (1436)),
  • kirkio ran
  • kirkiu- )
  • kirkio rätter
  • kirkio sidher ,
  • kirkio skruþper
  • kirkiu- )
  • kirkio skuld
  • kirkiu- )
  • kirkio skärning
  • kirkiu- )
  • kirkio sokn
  • (kirkiu- L.
  • kirkie-.
  • kyrkio- )
  • kirkio staþer ,
  • kirkio stigher ,
  • kirkio styrare ,
  • kirkio stämna
  • (kirkiu stämpna L.
  • kyrkio stämpna.
  • kirkestempne )
  • kirkio stätta
  • kirkiu- )
  • kirkio tiund
  • kyrckio tijendh )
  • kirkio tiunde
  • kirkio thak
  • kirkio þing
  • kirkiu- )
  • kirkio þiuver
  • kirkio vigsl
  • kirkio vigsla spiäl
  • kirkio wighsla spield )
  • kirkio väg
  • kirkio vägher
  • (kirkiu- L.
  • kyrkiu- L.
  • kyrkie- ),
  • kirkio väriande
  • (kirkiu- L. iowärande. kirkiowerende. kirkiowerenddhe. kyrkiavärende. pl. -ar. -e. med participal form: kirkio weriandes Pa (Tung) 41),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚴᛁᚱᚴᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ansg
Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
Gers Frest
Om djefvulens frestelse. Af Joh. Gerson. Öfversatt af Ericus Nicolai. 1876.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
➞ See all works cited in the dictionary

Back