Kräfia

Old Swedish Dictionary - kräfia

Meaning of Old Swedish word "kräfia" (or kræfia) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

kräfia Old Swedish word can mean:

kräfia (kræfia)
L.
kräfia (kræfia)
1) med sakens ack. och personbeteckningen föregången af prep. af. " thetta fornempda härredh ydre aff fornempdan herra beincte eller aff hans arfwom krefla eller taka" SD NS 1: 17 (1401). - pass. hwat skal tha kräfwias af mik badhe oslom oc höghfärdoghom Bo 125. theras blodher, thz är theras syndher, the kraffias aff os oc warom siälom Lgren. 1875.">LfK 66. - med saken betecknad genom sats inledd af at och med personbeteckningen föregången af prep. af. gudh han kraffwer ey at enast aff cristne människio, at hon at enast flyr thz onth är, wtan iämwäl at hon öwar sik i godho Lgren. 1875.">LfK 49. " med sakens ack. Var kunungar kräuar fasto" Lg.">Bu 498. ther forböz allom primatom nokot taka älla kräfuia for palium Lg.">Bil 734. " han kraffde thz sölff han honom atte" RK 1: 823. ib 826, 1285. PfN 140. Vallius. 1850--54.">Di 64 all vrenlik thing som naturen krafde Lg 305. likamin oc kötith krafdhe sin losta oskäligha MB 1: 132. ib 146. - pass. a þingum kräuis rätter SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - med prep. a (up a, pa). altiidh a thz sama kraffde RK 2: 4119. " vppo slottet krafde" ib 1305. ib 1431, 5752. the kraffde ther pa ib 3421. marsken kraffde fast oppa oc badh sig alle slotten fa ib 3380. - begära, reqvirera. delzleff forsmadde at kraffwia matt aff slottit Vallius. 1850--54.">Di 97. " mik tyckte langt wara at ga hwar dag atkraffwia matt aff konungens stekara hwss" ib 98.
kräfia (kræfia)
2) bedja, begära af. med personens ack. och saken betecknad genom sats inledd af at. mz graat ok bön hon marskin krafde at hon matte gaa til sinna modher MD (S) 267.
kräfia (kræfia)
3) anmoda, uppfordra. " naar han ther til a clostreno kraffdher wardher" FH 4: 34 (1453). " ther vil jac göre min reth oppe, ee huar jac Vardher for retthä kraffdher" BSH 3: 144 (1463).
kräfia (kræfia)
4) bjuda komma, kalla. sin endha son han til sik kraffde MD (S) 297.
kräfia (kræfia)
5) mana, ägga. " kreffwer os gwdh ok rätther kerleker til wan iämcrisman til ath haffwa enkanneligha omsorgh om siwka människo helso Gers Ars a 2. ther skal man offtha kräfwia han til ib b 7. scal abbatissan. .. ey wara seen til at faa them thera nödhthorfft tha hon wardhir ther til krafdh" VKR 12. " hänna alVallius. 1850--54.">Dir ok skipilse krafdho hona til andra gipto" Lg.">Bil 109. " then loste kräwir mannin til dödhelika synd" MB 1: 146. ib 221, 392, 452. " tha naturlikin luste krafdhe kötit" Lg.">Bil 885. MB 1: 391. " som naturens kerlek honom kraffde" Va 33.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so kräfia may have also been written as kræfia

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • kräwia MB 1: 452.
  • kräfuia Bil 734 ; SD NS 1: 150 (1402).
  • kräfwia: -ias Bo 125.
  • kraffia: -ias LfK 66.
  • kraffwia Di 97, 98. pres. kräwir MB 1: 146, 392 ; GO 1085. kreffwer Gers Ars A 2. kräuar Bu 498. kraffwer Lf K 49. refl. kräfs, se utkräfla.
  • kräffdhe MB 1: 221.
  • kraffdher FH 4: 34 (1453); BSH 3: 144 (1463).
  • kraffdh VKR 12. n. krafth BSH 5: 104 (1506).
  • krapt PfN 140.
  • kräfft RK 1: 1285 ),
  • kräfla ater , återkrävfa återfordra. kräff han ater aff mik MB 1: 244. Jfr ater kräfia.
  • kräfia i gen ,
  • kräfia in , inkräfva, !SYNS_DÅLIGT?. lathe kräffuie jn crononis skath FM 354 (1507). Jfr inkräfia.
  • kräfia ut ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚴᚱᛅᚠᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
PfN
Previlegier för Norberg. I Småstycken på Forn Svenska.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
FH
Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.
Gers Ars
Ars moriendi. Gersons lärdom huru man skall dö. 1881.
Va
Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
➞ See all works cited in the dictionary

Back