Kroker

Old Swedish Dictionary - kroker

Meaning of Old Swedish word "kroker" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

kroker Old Swedish word can mean:

kroker
L.
kroker
1) krok, hake. " thän krokis arla som GOdher kroker skal wardha" GO 179. thz hiwlit var alt ginom fult mz glödhetom krokom (uncinus) oc a thöm krokom varo människor vphängdha Pa 18. ib 22. haua kroka j handom KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 65. opfylla oc atirtäpPa alla väghana mz stokkom oc krokom oc fotaanglom ib 143. - dörrhake. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 90. - krok ss fångstredskap, i sht fiskkrok. eg. och bildl. fiska takas mz krok MP 1: 324. " diäfwllin sätir ther krokin huar minzst vaktas" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 199. the lagdo for marsken manga kroke RK 2: 7037. " then gedde gar ey mellen calmarn oc thette ther flere kroke äre fore sette" ib 3157. thu ser mik vara komin som faar ij blant vargha oc gripin som fisk a krok Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 546. KL 12. GO 108, 393. Bergström. 1868--70.">Su 147, 237. - i allmht föremål af krokig form. om dryckeskärl. vnum cornu dictum krok SD 3: 673 (1235, gammal afskr.). - (?) ss tillnamn. nicolai croc SD 3: 128 (1313, nyare afskr.).
kroker
2) krok, årder; så stort stycke jord som med en krok och ett Par dragare kan på en dag ärjas? jordstycke af den storlek att till dess brukande en krok och ett Par dragare behöfvas? kroKLand (en endast i Finland förekommande benämning). quod de iugis boum dictis vobiscum krokæ que quisquam vestrum vltra ea que nunc habent (för habet).. . Bergström. 1868--70.">Superlucari potuerit per quatuor annos continuo obsequentes nullas penitus soluciones iuri nostro debitas exhibebit SD 4: 366 (1344, gammal afskr.). tre krock jordh ib NS 2: 757 (1414, afskr.). skulde hwar rök göre fäm maRKer oc hwar krok ij maRKer ok hwarth bool x maRKer ib 865 (1414, gammal afskr.). thenne förneMPde GOdz till samman rächnet hafwa gifwit till skadt ahrlika här XVII maRK och swa myckit göra fyra röke och tree kroka i finlandh FM 39 (1417, nyare afskr.). ved VIII kroka j tawastaland FH 4: 55 (1457). BtFH 1: 305 (1413, Joh. Bures utdr.), 306. Jfr tantum femi de triBus aratris quantum de vno aratro ad castrum dari et !SYNS_DÅLIGT? solet SD 4: 392 (1334, gammal afskr.). Se Styffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 uppl., s. 233, 324; Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 135 f. Jfr fiärdhungs-, konungs-, prästa-, thridhiungs-kroker, äfvensom kroKLand.
kroker
3) krok, krökning. grwffwan ganger j manga kroka PM LI.
kroker
4) krok, knep, listigt påfund. lagh äru rätsins Budh ok kroka forBudh GO 6. " at wäria sik mz lagha krok" Ber 184. - Jfr al-, ala-, albogha-, dura-, iärn-, mete-, timBer-kroker.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • krooker: krook GO 108, 393. -ar),
  • kroka fiski ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚴᚱᚮᚴᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
GO
Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Pa
S. Patriks-Sagan. Utg. af G. Stephens och J. A. Ahlstrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
BtFH
Bidrag till Finlands Historia. Utg. genom R. Hausen. 1881--83.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
FH
Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.
FM
Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
➞ See all works cited in the dictionary

Back