Kunnist

Old Swedish Dictionary - kunnist

Meaning of Old Swedish word "kunnist" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

kunnist Old Swedish word can mean:

kunnist
L.
kunnist
1) visdom, förSTånd. i Aldrir oc konniST maktoghaST Gr 259.
kunnist
2) skicklighet, förmåga. Vanin gör idhnona. idnan konSTena. ok konSTin giwir kraptena i Allo äruodhe Bo 134. STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 299. " te skulu haVa konST (aptiudinem et induSTriam) sik at wäria ok andra slå" STyrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hVareST citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af KonungaSTyrelsen, tryckt i SmåSTycken på Forn Svenska.">KS 81 (201, 89). kuniST til at göra thz hånom är åfåt ib 28 (71, 30). ey haffde hon konST til at simma STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex STenianus. Se Lg.">BildSTenianus (STenianus. Se Lg.">Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex STenianus. Se Lg.">BildSTenianus (STenianus. Se Lg.">Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 387. iak. .. haffwer giört thenna Bok som kAllas oppa latine ars moriendi. ok är nyttogh Allom crisnom människiom til ath faa kwnSTh ok lärdom til at kwnna wäl döö All dö. 1881.">Gers Ars A 2 (möjl. att föra till 3). hafwer han konST at wndherSTa gudh (cognoscendi facilitatem) STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex STenianus. Se Lg.">BildSTenianus (STenianus. Se Lg.">Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgren. 1866.">Ber 212. ther til at swara wardher wäl skäcket om konSTen nakrAledhis at räkthe (si facultas adesset() STröm. 1868--70.">Su 78. j them daghom bör huariom eptir sinne konST ok makt minnas a gudz godgerninga STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 316. STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 422 (1510).
kunnist
3) kunskap, insigt, färdighet. hon (själen) skapas i barnsins likama vtan Alla konST oc hawer gudh siälwer giwith All andBudh oc redho til at fa mz konSTer MB 1: 55. " födhas mz Allom konSTom" ib 118. aff wanwitino komSTephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex STenianus. Se Lg.">BildSTenianus (STenianus. Se Lg.">Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgren. 1866.">Ber at mannin hawer ey Alla konSTer ib. konST STyrer man til at göra rät ib. " är thz mannenom natwrlikt at han faar konST mz öghom oc örom ib. om hans konST oc wit" ib 119. ib 78, 92, 93. STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 240. aFla visdom ok konSTe til gudz hedhir oc criSTna tro värio ok til godhra manna STyrkilse ok villa farande rättilse STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 242. - konST, idrott. sannaþe han Vara bäSTan ok wisaSTan mäSTara þere conST (STrax förut heter det att det sökes efter þän mäSTara dicta kunne ok göra þolict pAlarium som STandar i römsko Borgh) Bu 181. " iämskyt som the sagho eller hördho nakra konST oc lagdho sin hugh til at nima, tha hadhe the nwmith the liST ther the willo" MB 1: 119. - konST af magisk art, trollkonST, sVartkonST. matheus sagdhe til coclaranna. hwar är nw idher liST ok konST STenianus. Se Lg.">Bil 226. STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 158. som kunna nakra handa manilse älla konSTe at vt köra älla wt mana diäFlana ib 1: 99. then konSTenä magin j her forsökiä Va 43. " at jak hafdhe giort thz aff ille konST (arte mAligna) Bi 2: 299. the swarta konSTin" ST 22 (se vidare sVarter). - konST, vetenskap. waru ther höghaSTa scola höSTo conniSTä STenianus. Se Lg.">Bil 339. " ij them skolom ga wi ey til Book ther mäSTara göras ij konSTen klook" Al 6446. ib 6449, 6450, 6457, 6459. smälle j Boklike konST STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 101. min ther til Boklica konSTe at thw maghe cAllas mäSTare ib 3: 241. STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex STenianus. Se Lg.">BildSTenianus (STenianus. Se Lg.">Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 535. - konST, konSTfärdighet. han lät ok guthna häSTa aff gul dragha mz konST silf waghna STenianus. Se Lg.">Bil 722. ij eet torn är aff konSTer giort Fl 710. sinne konST monde han tha at nyta Al 4453.
kunnist
4) det som är uttänkt och utfördt med insigt, maskin swarlige STormande met swore bösser och andra konSTer FH 6: 85 (1495, afskr.).
kunnist
5) konST, liST. " mz konST oc swik" Al 9949. - Jfr diälvuls- koklara-, spadoms-, STridskonST.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • kwnnist MB 1: (Cod. B) 534. kunnisth BSH 5: 422 (1510).
  • kunist KS 28 (71, 30).
  • konnist Gr 259.
  • connist: conistä Bil 339. konnest L.
  • kwnsth Gers Ars A 2. konst. pl. kunnisthir MB 1: (Cod. B) 568. konster. konste),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚴᚢᚿᚿᛁᛋᛏ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
Gers Ars
Ars moriendi. Gersons lärdom huru man skall dö. 1881.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Fl
Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
Va
Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
FH
Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.
➞ See all works cited in the dictionary

Back