Landgilde

Old Swedish Dictionary - landgilde

Meaning of Old Swedish word "landgilde" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

landgilde: L. = landgiäld. änkte afsla i langdgillit SD NS 1: 478 (1405). opbära langildit ib 114 (1402; om gods i Småland). skulo the fornempdo abote ok conuente the fornempdo goodz hawa i therra wärio ok lydhno ok opbära affradh, langilde, sakaboth ok ärwadhe ok hwath aff thy kan falla ib 379 (1404; om gods i Småland). ath giwa klostreno arlika aars twa löpa smör tel reth landgille ib 435 (1405; om gods i Vermland). antighi i redhom päningom ällir landgilde ib 443 (1405; om gods i Östergötland). giefua klostreno ena mark (päninga ther aff hwart aar till landgilde ib 570 (1406; om gods i Småland). ib 547 (1406; om gods i Vestergötland), 2: 36 (1408; om gods i Småland), 55 (1408; om gods i Vestergötland). BSH 5: 209 (1507; om gods i Blekinge.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᛆᚿᚦᚵᛁᛚᚦᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

BSH: Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

SD NS: (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.