Lätta
Old Swedish Dictionary - lättaMeaning of Old Swedish word "lätta" (or lætta) in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
lätta Old Swedish word can mean:
- lätta (lætta)
- 1) lätta, göra lättare el. mindre tung. eg. och bildl. ä lättis mata byrdhe GO 503. " som honom warkunnade ok lätte hans byrdhe" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 280. ib 2: 215. " lätto (aaleviabant) the skipit" KL 174. the (tårarne) tynghia ekke huffudhit wtan häller lätta thz Lg 3: 400. " mer lustadhe mik at läggia synda byrdhe til synda än läta (alleviare) syndena mz bätringh" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 354.
- lätta (lætta)
- 2) lätta, upphjälpa. " linar thz röst ok lätthir (vocales venas. .. lenire)" LB 4: 345.
- lätta (lætta)
- 3) lätta, underlätta, lindra. " kärleksins storlekir lättir ärfwodhit" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 326. ib 1: 293. " at ens rikes fruktsamlikhet skulle hiälpa ok lätta annars landz ok rikis fatikdom" ib 3: 366. " thu som hwars manz nödh lättir" Bo 35. " lätta mina sorgh" Su 406. " tz lättar lunga soth" LB 7: 143. saluia. . lether hoosta ib 2: 64. laather (för lääther) Sukikilse (Suspiria sedat) ib 50. skal thera hörlz lätas (de skola få lindring med afseende på det som de måste höra) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 174. " giuir var herra hugnahdin til at lätta os (bereda oss lättnad, vederqvicka oss) mz hopino" Bo 11.
- lätta (lætta)
- 4) lyfta, aflyfta. " at bärghit skuli minzskas oc thwngin lättas aff honum som vndir liggir (ut eo citua a Subjacente mons removeatur)" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 126. - lyfta, höja. the matto thera arma ey letta Iv 5010. - Jfr undir-, up-lätta.
Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so lätta may have also been written as lætta
Part of speech: vb
Grammatical aspect: v.
Alternative forms or notes:- letta.
- läta.
- lätthir.
- lätte Bir 2: 215.
- lether.
- laather (för lääther). lättar. impf. lätte),
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᛅᛏᛏᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- GO
- Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
- KL
- Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
- Lg
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
- Lg 3
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
- LB
- Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
- Bo
- Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
- Su
- H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
- Iv
- Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.