Likamliker

Old Swedish Dictionary - likamliker

Meaning of Old Swedish word "likamliker" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

likamliker: lekamlig, kroppslig, köttslig, sinlig, materiel. nekaþo christum haua sannan licama. vtan synas licamlican som skuga Bu 200. " aff gudhz likamleke födzlo" Bil 82. " hänna licamlikin syster" KL 356. " mange grata likamlikn skadha, ok ey siälinna dödh" MP 2: 198. " faa nakot likamlikit gagn" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 160. " andelikin smakir wäghi mer än likamlikin" ib 237. ib 236, 238, 239, 240. VKR 1. MB 1: 34, 37, 38. MD (S) 207. " som fly ok försägher. .. allan likamlikan lusta" KS 14 (31, 14). Su 106. " wndy stränga likamlika näffzth" PM 26. " aff likamlikom krankdom" Su 118. likamlika (materiali) solin KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 221. " een licamlik vaghn ib 3: 327. tyktis thera wägir ey vara nokor likamlekin wägir" MBertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg 179. licamligin eelder LfK 283. i hvario lekamleko clostre ib 29. Jfr olikamliker.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:

likamliker: -lika Bir 1: 239.
likammeliker: -lik MD (S) 207.
likamlikin.
licamligin.
likamleker.
ligamlekin.
lichamligh: -lighom VKR 1 ; -ligha ib. lekamleker.
likamlik Bir 1: 210.
likamlikin ib 238.
licamlikin KL 356. nom., ack. n. likamlikt MB 1: 38.
likamlikit Bir 1: 160, 239.
licamligit LfK 283.
likamlikan. lekamlekan Su 106. likamlikin. pl. nom., ack. n. likamlik MB 1: 34, 37 ; Bir 1: 238.
likamlikin ib 239),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᛁᚴᛆᛘᛚᛁᚴᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Ansg: Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

KS: En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

MD: Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.

MP: Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.

PM: Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.