Lius
Old Swedish Dictionary - liusMeaning of Old Swedish word "lius" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
lius Old Swedish word can mean:
- lius
- L.
- lius
- 1) ljus, klarhet. kom lius af himmom ok sken vmkring han som sol Bu 142. " sagdhe gudh. .. wardhe liws" MB 1: 155. " skilde war herra liwsith fra myRKeno ib. aff solinna liwse" ib 157. " gudh hulkin som är äwerdhelikx skens lyws ok klarhet" VKR II. " koMBer thz liws aff thy lywse som siälin hawer aff gudz asyn" MB 1: 355. " han är owis i sith eghit liws staar (står sig själf i ljuset)" GO 633.
- lius
- 2) ljus, fackla. " liua a latin hete candela" Bu 8. " vm kiRKio mäþ liusom ganga ib. läto brinna lius" ib 9. " tändo mang lius ok lampor" ib 14. at fornnäfnt GOþz. .. öfnäs egh äller til rökker vpphaldz þy sama storä lyuse SD 5: 564 (1346). " han war. .. swa som lius sat owir liwsa staka" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 303. iii lyws BSH 3: 146 (1463). - om ljus som sättes i en döendes händer. fa mic lywsed nw ändes myn wonda RK 2: 6582.
- lius
- 3) lysande himlakropp. wardhe liwsen (luminaria) i hiMBlinum MB 1: 156. " giordhe gudh störsto liws sool oc maana ib. - Jfr altara-, bak-, dags-, font-, fram-, hiMBla-, himna-, himirikis-, inledslu-, kyndilmäss-, morghon-, paska-, skridh-, stadh-, staf-, vax-, vigninga-, vigsla-lius. "
Part of speech: nn
Alternative forms or notes:- lyus.
- lyws )
- liusa brander ,
- liusa krona
- liwse kronä )
- lius pipa ,
- liusa pänningar
- liusa staki
- lyusastaki.
- liwso staki Bir 1: 339.
- liuso staki: -staka ib 390.
- liwse staki: -staker FH 4: 83 (1499). " liwsse staki: -staker" ib 84.
- lyusestaki: -staka MB 2: 334),
- liusa stiälker ,
- liusa stodh ,
- liusa stolpe
- liwsostolpe )
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᛁᚢᛋ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Bu
- Codex Bureanus. Se Lg.
- GO
- Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- VKR
- Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- BS
- Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
- BSH
- Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
- RK
- Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
- SD
- Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.