Lius

Old Swedish Dictionary - lius

Meaning of Old Swedish word "lius" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

lius Old Swedish word can mean:

lius: 1) ljus, lysande, klar. arla om morghin dagher var liws Fr 83. " a liwsom dagh" MB 1: 337. munde husit j liwsan lugha sta RK 2: s. 333. Lg.">Bil 241. MB 1: 492. " gwz ängel kom. .. lius som sol" Lg.">Bu 4. MB 1: 355. han (vägen) är. . j ändanom slättastir ok lyastar oc sötastir RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 197.

lius: 2) klar, tydlig, uppenbar. hulkins synd iak vppinbaradhe ok bepröuade for thik mz liuastom ok vissastom teknom RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 98. at hans dygdh wardhe liws oc oppenbar MB 1: 199. äre thässe liwsast thera skäla ib 472. " ma nw wara hwariom manne liwst, som thetta läs" ib 71. ib 279, 450. liwsastodhin aff gulle thydher oppernbarlika snille oc wiisdom, som scriwath waro lönlika i taffllone, än allom mannom liws giordh mz liwsom logha ib 492. thässo tio Lg.">Budhordh wars hera, the skulo liwsare göras (närmare föRKlaras) nidher meer ib 451.

lius: 3) ljus, klar, klart seende. tha hawer mannen mäst mäghin oc liwsast skäl MB 1: 388. " klar öghon ok liws" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 235.

lius: 4) berömd, Fräjdad? hon gaff sigh in i eth liwst (orig. har möjl. haft clarum e. d.) klösther Lg 3: 61. - n. adv. klart, tydligt. þu liktar lust Lg.">Bu 75. " gudh siälwer han seer en samin liwsast hwars mantz hiärta" MB 1: 408. wiliom wi liware wisa daghanna nampn ib 67. " a moot the som wtskorith oc liwst oc oppenbarlika saght är ib 48. "ib 140. (lyusasta karom trol. för lyusa stakanom: the förre renlifsens skipan är stadhen som vppa biärghet var satter. som lästen sigher af. ok lyktan lyusasta karom (lucerna Super candelabrum locata; efter lyktan torde vppa böra underförstås) Su 428 .) - JFr iämlius.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᛁᚢᛋ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.