Lösn

lösn Old Swedish word can mean:

lösn (løsn)

L.

lösn (løsn)

1) frihet. " taka orloff vndan wars herra Budhordhe oc lösn" MB 1: 463. 2) frigifVande (ur fångenskap). the päningana SOm giffwas före hans lösen SOns Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PM 35. the päningana. .. hvilka swa anamades före fangans lösn ib. 3) förlossning, frälsning. lyste sina lösn af nödh Bil 256. lösn aff äwerdhelikin dödh MD 187. 4) lindring, lättnad? tiil lösn ffor ffebres LB 2: 53. " thz gör godh lösn ib. 5) aflösning (i kyrklig mening). tok af präste script ok lönleka lösn" Bu 30. " tel aflat ok lösn minna synda" ib 3. " faa nadh oc lösn aff warom syndom" Bil 115. 6) upplösning, skiljande. hionAlaghsins lösn (SOlutio) Vallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 318. 7) lösning, förklaring. raadh ok hiälp til lösn j hardhom ok thungom thingom oc myrkom at vnVallius. 1850--54.">Dirstonda (SOlutionem mysteriorum) Vallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 311. 8) lösande, friköpande. läta them til lösn MB 1: 387. - friköpande, återlösning (i religiös mening). ängin wardher lottakin thera lösn, vtan then ene SOm sik hAlder wärdhelika til gudz nadha MB 1: 387. 9) lösen, lösenpenning, det SOm erlägges för friköpande ur fångenskap. warþer. .. þyuwer laghwnnin oc döMDer til lif at mistä, hwa sum taker lösn for han siþan, gyälde os lösn SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). " matte eigh lösn taka for hans liiff" ib NS 1 : 9 (1401). iak bedhis til lösn kono ok barn mit rike mit silff ok Alt mit gull bödh iak honum fore them til tull Al 3064. - från skylVallius. 1850--54.">Dighet till tjenst. wille war herra. .. taka leuit il lösn fore israel MB 1: 386. - från död, från dödsstraff el. annat urbota straff. böþ vt gul ok self. .. tel lösn hänna Bu 490. " än thz wardher honum laght til lösn (quodsi pretium fuerit ei impositum)" MB 1: 336. thz skAl giäldä idert liff. ther skAl och engen lösn fore ga Va 51. Vallius. 1850--54.">Di 190. " taker oc nokor lösn fore han (tjufven)" SD 5: 638 (1347). 10) inlösen skAl thet honom til lösin standa for the for:da 1 mark SD NS 1: 470 (1405). 11) betAlning. til lösn Varrä gyäldä SD 5: 561 (1346) , 567. gör broderen ey lösn SO 201. 12) afföring, öppning. tulkin drik gör natwrlika lösn LB 3: 20. " fersker netle kAl wel swVallius. 1850--54.">Din gör lösn i quidh" ib 75. ib 2: 41, 4: 352. lylya hielper til lösn ib 7: 60. for formykin lösn dwger bleka ib 66. ib 250, 251. - för mycken afföring, löst lif, utSOt, äfven i Allm. för stark el lsjuklig afsöändring ur kroppen. LB 7: 251, 252. thz doger ffor myken lösn ib 2: 44. " doger hon mykith ffor lösn ok heSO" ib 35. ib 49. " thz stillir lösn SOm komVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir aff hitha" ib 3: 62. " porsyrth er godh ffore blodhrinna ok ffor annan lösn" ib 2: 42. 13) lösande medel. stöth tetta Alt saman oc blanda mz honag, tz er god lösn LB 7: 151. - Jfr af-, ater-, banda-, gengärdha-, iorþa-, lagha-, lima-, skapa-, skripta-, sunder-lösn.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so lösn may have also been written as løsn

Part of speech: nn

• lösin SD NS 1: 470 (1405)
• lössen ib 252. löns L. lööns L.),
• lösna lös ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᚯᛋᚿ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Lösn (I)
• Lösn (II)
• Lösn (III)
• Lösn (IV)
• Lösn (VI)