Lykkia

Old Swedish Dictionary - lykkia

Meaning of Old Swedish word "lykkia" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

lykkia Old Swedish word can mean:

lykkia
L.
lykkia
1) lycka, STänga, tillsluta. luktum durum Lg.">Bu 183, 205. lyktom lasom ib 128. " j lukto kari" STenianus. Se Lg.">Bil 53. bergit war lukt Vallius. 1850--54.">Di 43. luktom öghom MB 1: 136. ib 416. ey lykkir han them sina hand Bo 89. " ij lukte hand" Van Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. STephens. 1849.">Iv 822. ST 59. " j luktum näua" STenianus. Se Lg.">Bil 583. " thz upnar sweBoromar som for hade warit lucta" LB 3: 68. öpnar lykt saar ib 2: 38. " hade bwVallius. 1850--54.">Dit nogen lwkthe breff" STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 527 (1513). " marghin lukt brynia" STås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 1: 907. XI:ta paria luctasco (tillslutna skor; i motsats till de STrax efter omtalade vthugnæsco) SD 4: 711 (1340?). - med dat. lukte sinom port for aMBrosio STenianus. Se Lg.">Bil 611. - aSTycken på Forn Svenska.">BS. Grawer man brun oc lykker ey owan MB 1: 337.
lykkia
2) innesluta, inSTänga. " lät ater indragha agatam ok lykkia wnVallius. 1850--54.">Di lase" STenianus. Se Lg.">Bil 428. mykit illa hannadho the han ok luctu i mySTås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKe huse ok läSTu ib 245. " lykkias j cloSTirsins hektilse" VKR 5. han luktis tha i iomFrw marie lifwe Bo 252. lykto ther i them säkkenom häLgha manzsins howdh Gr 277. " wars herra blod som j henne (brynjan) war lukt" Va 25. tagh roffor. .. oc ij lodh anis. .. oc ena kanno STröm Vatn oc siwdh lwkt LB 7: 48. ib 2: 92, 7: 46, 47. " lukte scriptena j sinne hand" ST 58. Lg 586. Fr 911. - infatta. them loffwas at haffua gull oc siilff, thz som häLgadoma lykkias wti Bir 5: 98.
lykkia
3) afSTänga, uteSTänga. swa waro wi Fra Fryheet lykke STås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 2: 903.
lykkia
part. pret. höljd, betäckt. " all bärghen vnder himpnenom wordho lukt (operti) vnder watnomen" MB 1: 170. ST 388. - sammansluten, höljande, betäckande, öfversvämmande. loptis op doggin, som för la lwkt ower gudz hwse MB 1: 389. ewerdhelika ganger lukt haff ower ib 194. " Flödde hawet lukt ower pharao konung" ib 317. " gik hafuit luct badhe ifuir skipit ok folkit" STenianus. Se Lg.">Bil 253. " sion gik tha luctir ifuir allan wäghin jn til lanz" ib 362. MB 1: 156. ST 389.
lykkia
5) gå ut (på), syfta (på), betyda? med pre. at henna namnp (ɔ: blanzaFlor) at hwita blomor lykker Fl 104. lykkia ater, tillsluta. lukte atir dörrin Bo 216. MB 1: 193. Van Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. STephens. 1849.">Iv 781. JFr ater lykkia.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • lykia Di 253.
  • aterlykte RK 2: 3699 ; " j gen lykte " MB 2: 167.
  • lychte TK 273.
  • likte: vtelikte Bir 1: 368.
  • lukto.
  • luktu Iv 781.
  • luctu Bil 245.
  • lykto Gr 277 ; MB 2: 281.
  • lykter: lykt LB 2: 38 ;
  • lyktom Bu 128 ;
  • lykte RK 2: 903 ; atir lykt Bir 1: 84 ;
  • atirlykt ib 3: 78 ;
  • atirlykto ib 1: 100 ;
  • inlykta VKR 1.
  • lykther: lykth LB 7: 46, 47.
  • lökter: atir lökt MP 2: 240),
  • lykkia i gen ,
  • lykkia saman ,
  • lykkia up ,
  • lykkia ute ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᛦᚴᚴᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
LB
Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Va
Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
Fl
Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
➞ See all works cited in the dictionary

Back