Lysa

lysa Old Swedish word can mean:

lysa

L.

lysa

1) lucere, lysa, skina. eg. och Bildl. kom swa mykin clarhet oc lyste kring om them Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 46. " wptänd lykta liuse i möRKo huse" KL 261. " johannes han är brännande oc liusande lykta (lucerna lucens et ardens)" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 82. " fatikdomin liuste (relucebat) i thera maltidh" ib 70. " han (ɔ: then häBureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lghe ande) liuse ämuäl j alle matto til renlikhet (lucet etiam puritate modestiæ) ok möRKir ey hughin mz ilzsko" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 368. - med dat. wäl toktat ok täMPradh sin at liusa varom vinom (ad lucendum amicis nostris) vtan til KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 295. ib 68, 3: 113. MP 2: 111. KL 308.

lysa

2) börja lysa, gry, dagas. thän hälaghe höghtidhis daghin lyste (iiluxit) os KLemning. 1860. SFSS.">Bo 230.

lysa

3) göra lysande. prydha thina laMPo mz godhwm sidhwm och liwsa mz häBureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lghom dygdhom Ber 76.

lysa

liusande lius (lux illuminans) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 122. Bu 11.

lysa

at ther a alexius eufeminitani son dödher Bil 583. " öpte ok lyste sins fadhurs synde" ib 230. ib 256. " os hörit til at orsaka menlösa oc ängin sacan lysa (nocentes prodere non decet)" ib 237. " iui alt þit föBureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lghe lysto þe ban" Bu 77. MB 1: 412. " jak lisuir thic j ban" KL 118. " the vita sik vara lysta j ban" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 73. ib 1: 38. RK 1: (sfgn) s. 173. " thu lyser gudz signilse ower them" MB 1: 415. " han lyste them friidh" MD 43. - lysa, offentligen förKLara. med två ack. skal prestin döma oc lysa han skiran MB 1: 362. som äradhe äru mz jarteknom ok häBureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lghe lyste (canonizati) aff Pafwanom KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 288. - lysa, efterlysa. med prep. äptir. han lyste mangom sinom epte eno stolpo fare Pa 7.

lysa

6) stadga, påbjuda. " lät han lysa lagh" Bil 566. " gaf han lagh oc lät lysa at ihesus skulde dyRKas for sannan gudh ib. "ib 567. refl.

lysa

1) blifva lysande el. skinande. mörcohus lystes som middax sol (immenso lumine coruscavit) Bu 526.

lysa

2) få ljus, upplysas. öghonen lystos Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 232. " lystos ny öghon (ögonen fingo nytt ljus)" ib 215. " thäs mera lysis hänne samutit" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 89. " at war hiärta maghen liusas til gudhz widhir känno" KL 294. Ber9. at. .. the liusins som blinde äru KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 304.

lysa

3) gry, dagas. " j dagh lystis (illuxit) os vara atirlösno daghir" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 230. - opersonl. sannandhis hans ordh tha som lystis Bil 254. " alt til thäs som lystis for androm dagh" KL 292.

lysa

4) uppenbaras, göras kunnig. thzta liwstes oppinbarlica Bil 917. wilium wir. .. at hwat sum wir skipum thär iuir. ok latum seriuä. at lysis opt firi allum manum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - Jfr af-, ban-, innan-, inne-, lagh-, þing-, up-, up a-, ut-, ögh-lysa, äfvensom olyster.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• liusa Bil 214, 927 ; MP 1: 120 ; Bir 1: 246, 295 ;
• -as KL 294 ;
• -ande Bo 82 ; Bir 1: 371, 2: 122.
• liwsa Ber 76 ;
• -as ib 9.
• lyusa Bir 1: 68.
• liuse ib 261 ; Bir 1: 368.
• lyuser KL 308. konj.
• liusins Bir 1: 304. impf. lyste. lyiste Bil 583.
• liuste Bo 70 ; Bir 1: 307.
• liwste Lg 3: 494 ;
• -es Bil 917.
• lyuste Bir 1: 45 ;
• vplyuste ib 383.
• liustir MP 2: 257 ;
• liuste KL 106 ; Bo 255 ;
• liust ib 2 ; Bir 1: 172. lyustir ib 38.
• lyusther.
• lyusth MP 2: 257. imperat. liws Bil 453 ; MB 1: 412 ; Bir 1: 227),
• lysas ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᛦᛋᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Lysa (II)

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.

• Old Norse - Cleasby & Vigfusson Dictionary
• Old Icelandic - Geir Zoëga's Dictionary
• Old Norwegian - Johan Fritzner's Dictionary