Magha

magha Old Swedish word can mean:

magha

L.

magha

2) valere, må, befinna sig. med kvalitetsadverb. modhorin spordhe at hwru hon matte Prosadikter (STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJu vise m) 140. " jak oc myne mädhbrödher.. .maghom wäl gwdy warj thes loff" PMBref 320 (1515). " o maria vale pulcrum magh wäl, ällar faar wäl, wänaSTa lilia" STenanunnornas veckoritual i svensk öfversättning från år 1510. Utg. af R. Geete. 1895. SFSS.">JMÖ 135. 3) förmå, kunna, vara i STånd till. med inf. utan at. änghen STath mughu ui ih´m (ɔ Jesum) spöria Saml 34. 280. hwi scoopp gud thöm (ɔ Adom och Eva) ey tolka at the ey matthe syndä SvKyrkobr (Lucid B) 139. ib. - med underförSTådd inf. oppa thz at han (ɔ Johannes döparen) matte (posset) thz som hanwilde, tok han aff honom som alt formatte SpV 215. - kunna, ha tillfälle. med inf. föregången av at. kärlek, som thu maa (potes) at akta j hwarie enne modher som haffwer dotter sik ganzska kära Budde. Utg. af R. Geete. 1899. SFSS.">Mecht 106. - ma väl ske, kanske möjligen. Se Sdw 2: 1265. 6) må, vara berättigad, ha rättighet el. tillåtele, få. med inf. utan at. huSTra anna maagh och skal. .. haffua. . the öffre STuffwna STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ ". 54 (1479). samma dach sades, tet hinrik lenssingh mag brucha sit macht breff STb 4: 47 (1505). ib 111 (1506) , 183 (1508).

magha

7) må, böra. " wil tw haffwa skinnith alth förgylth, tha maghe thet sätias mädh STokommen" STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 539. 8) vara nödsakad, måSTe. med inf. utan at. thet är mik tekkäre. .. än tu vare swa godher ok helger, at tu dagliga sculde matthe oplyfftäs medh sancte paual lopp j tridhie hymmilen J Buddes b 182. Troj 177. - med underförSTådd inf. hwad ellir han wille ellir ey matthe han aff häSTen oc tiill markena Troj 129. ib 161. 10( i bisatser, i sht i dådana som uttrycka vilaj, avsikt el. bemödande, följd: må. med inf. (av ett verb, vars konj. sålunda omskirves). jak bedhis hänne siälinna ok licamsns miskund at hon moghe (STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir maghe) här i världinne bätra alla sina synde Nio kap ur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 26. ib 37. SkrtUppb 16. " görin mik thet kunnoght, oppa tet ath iak moghe ok koma ok lbidhia til honum" STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 90. beegärande, ath thette. .. . breff matthe her inscriffwitz i war STadz tencke bok STb 4: l163 (1507). - part. pres. 2) myndig. til thes barnith wordher moghande man STb 1: 154 (1478). til thess han komer til mogande man och haffuer swngit sine förSTe messe ST b 5: 17 (1514). - Jfr formagha.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• matthe J Buddes b 182.
• ind. sing. 2 pers. maa Mecht 106. 3 pers. magh STb 4: 111 (1506), 183 (1508). mag ib 47 (1505).
• maagh SJ 2: 54 (1479). pl. 1 pers. maghom PMBref 320 (1515).
• mughu Saml 34: 280.
• konj.
• maghe PMskr 539. maghie SkrtUppb 16.
• moghe Nio kap ur Bir 26, MP 5: 90. pl. 3 pers. moghin Nio kap ur Bir 37. imperf. matte Prosadikter (Sju vise m) 140, SpV 215.
• matthe Troj 129, 161, 177.
• maghet SvKyrkobr (Lucid B) 139. part. pres. moghande STb 1: 154 (1478).
• mogande ib 5: 27 (1514).
• magh JMÖ 135. Se Sdw 2: 1265),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛆᚵᚼᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Magha (I)
• Magha (II)
• Magha (IV)