Mak

Old Swedish Dictionary - mak

Meaning of Old Swedish word "mak" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

mak Old Swedish word can mean:

mak
1) mak, ro, lugn. mäþ mak ok ro STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bu 65. fingo. .. roo oc got mak Bo 105. " äkke är badhe ens at väria sin hedhir mz SToro äruodhe ok ägha han i godho maki" ib 109. " wara inbyrdhis mällan sik trona samdräkteghe oc swa spaka vtan kiiff oc lifwa i maka" Al 10394. " bleff han. .. mz maka" STås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; ALBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 2: 811. sitia mz mak i sit rike Vallius. 1850--54.">Di 159. " haff thik i maki" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 226. " i görin osämio mällan herra ther gerno willo i make wära (Var i STrand. 1853.">Fred)" Al 6588. " tok han mönä som j quinnä cläden war clädh och skimpade mz henne. .. tha sagde rosenund til nampnlös: herra, latin mina husSTrand. 1853.">Fr warä j mak" Va 54. - hvila, beqvämlighet. farom nu heem thit vi mak finna STrand. 1853.">Fr 76. thz mak skullin ij Aldre thiggia Al 1874. " hafua mak" Van Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. STephens. 1849.">Iv 4017. liggin här nu ok hafuin maka ib 842. ib 4803. STrand. 1853.">Fr 1219. Al 78, 6177, 6419, 10081. " läsa. sofwa. älla annat sit mak hafwa" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgren. 1866.">Ber 250. STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 46. " skipadhe honum rät Alzskyns maak" Van Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. STephens. 1849.">Iv 1329. ib 2319, 2828, 3956, 5296. STrand. 1853.">Fr 1933. giordhe honom thz beSTa mak han kunde ST 284. Van Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. STephens. 1849.">Iv 5020. thz hänne matte koma til maka ib 3552. " the som leeta äpte licamlico maki" Bo 35. ib 119. " läät han sik Vardha vm thera mak oc hwilo" ib 188. STundom förekommande föSTås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; ALBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkaSTen af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 359, 3: 142, 324, 326.
mak
2) ro, orubbadt skick. skermar oc wäria the ther haffua thz skulde Alt j mak wara STås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; ALBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 2: 5880.
mak
3) njutning. maria föSTephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgdhe mäST likams mak (deliciis corporis) Bil 263. Suj 402.
mak
4) nytta, gagn. " människio helso til maka" Al 4008. " ther hanom matte wara (Co.d C komma) til maka" Fl (Cod. B, C) s. 99. äpter thet. .. knwt Boson. .. mic for kärlek oc til mak vnt hafuer the godz SD NS 1: 446 (1405).
mak
5) beqvämlighet, tillfälle. " swa ma hwar holla (ɔ: jomfSTrand. 1853.">Frw maria faSTho) för sigh som hwar haffwer mack oc beST förmaa" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg ManSTrand. 1853.">Fr 288.
mak
6) STälle hVareST man har ro el. hvila, kammare, rum, gemak. sofwa i swa kleno maki Bo 144. " kom til hanum vtj hans mak" STås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; ALBr: Om konung ALBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 2: 7077. " giorde ther the sköneSTe mak" ib 7298. VKR 39. Va 24, 34, 52. Vallius. 1850--54.">Di 174.
mak
7) afträde, hemligt hus. gik han wth sith ärande appa sith maak JP 89.
mak
8) tarf, naturbehof. " haffwer icke giort sith maak" LB 7: 251. " haffuir STor Vanda oc pina göra sig mak" ib 261. - JSTrand. 1853.">Fr lif-, o-, väl-mak.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • maak.
  • mack Lg Manfr 288. maka (i rimsl.) Iv 842, 2319, 2828, 4803, 5020, 5296 ; Fr 1219, 1933 ; Al 10394 ; RK 2: 811 ; " i uttrycket til maka (i rimsl.)" Iv 3552 ; Fl (Cod. B, C) s. 99; Al 4008),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛆᚴ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
Va
Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
Fl
Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
Lg Manfr
Legenda Cardinalis Manfredi. Utg. af E. Rietz i legendæ Suecanæ. 1845.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
JP
Svensk Järteckens Postilla. Utg. af E. Rietz. 1850.
LB
Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
➞ See all works cited in the dictionary

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.

Back