Manger

Old Swedish Dictionary - manger

Meaning of Old Swedish word "manger" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

manger
mången. " mangen gik tha thädan til foot" RK 1: 3306. " blöte manght hiärta tel guz lof" Bu 29. mågr man är Suikin RKer den förra den sida, hVarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 72 (177, 79). " är mongher man vordhen liflöss" HSH 20: 258 (1508). " til at lena sith oc mangärs annars hiärta" Su 158. bannadhe them mangAledh RK 2: 709 ; " se vidare under leþ 2. lät han manga lundh pina" Bil 309 ;se vidare under lund 2. - med tillhörande Subst. föregånget af obest. art. thz angradhe mang en herra Fr 39. Va 17. honom fölgde mang en ärlig man RK 2: 307. " at thera klädhe Var mang een Boot" Van Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.">Iv 4151. " sökiä mangt eth hoff ib 1846. mangt eth gamAlt fädernis swerd" RK 1: 116. maRKt eth örss ok mang en gwll ib 3293. " forsökto ther en riddara mang" Al 5096. " thz gläz aff et hälädhe mangt" ib 5022. - mycken. hafþe mö barnet manghen Vanda Bu 79. " tAlaþo manggen häGOma" ib 22. ib 23. - n. abs. månget, mycket. thz wardher mangt i marghom daghom GO 1041. mångt är thz Sum tykkis wara GOt ok är ey, ok mangt är GOt, SOm ey synis GOt RKer den förra den sida, hVarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 20 (150-1-22). thz m än mangt fore qwäldin ske Van Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.">Iv 4819. RK 1: 4312. " for manth anmäth" LB 6: 106. " han hadhe tha seet badhe mykith oc mankt" Al 9247. Ansg 187. af manGO tholko Bo 11. " hwa arla riis han wardher manx wiis" GO 489. ib 9. - pl. månge. hanom möto mangge Bu 24. " mange bryta Borgher (menia pomposa conFringit vis numerosa)" GO 516. " iack daarar marga och manga" MD 169. " ii þän staþen Varo magge hälghe doma" Bu 16. " finGO manghe döþe lif" ib 54. " manghe andre daghar" ib 61. " ii manGOm landom" ib. " mangh faghar iart[e]kn" ib 12. " mange bäkkia oc sma göra stora aa" GO 37. a maningh tingh SD NS 1: 646 (1407, gammAl afskr.). manga mys skulu ey kat binda GO 531. mangra handa diwr Bil 844 ; " se vidare under hand 5. sigh mik hwi thu Frestar cristit folk swa manGOm lundum" Bil 542. RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 265. " swa manga lunder (så mycket än) iak hauer om leet skälikare hug iak hafuer ey seet" Van Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.">Iv 4579. så många (SOm). tolf män samþykte, wAlde oc tilnämpde af oss oc laanzmannum i laghsaghu hwarre skulu Alla act oc wiliä hawa upp at leta oc openbara hwar i manghum hundärum ällär häräþum hanum warþer skipat yner att seya Aller (för Alla) þe Almoghan oFriþa SD 5: 376 (1341, nyare afskr.). - huru många. haffde henna fader hukt at giffua mz henne sölff oc gull jak weyt ey manga twnnor full RK 1: 433. " hanom tz vnderuisa hwad SOm mester verck är ok mang the äre" SO 145. ib 82. manga wykur eller manghom synom en man schAl embetet eskia ib 95. ib 96, 185, 186, 187. - JFr for-, ful-, of-manger, iämmangir, äfvenSOm mangskona, mangskons under kon, mangskyns under kyn. JFr äfven margher.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • mang.
  • magger: magge Bu 16.
  • mongher.
  • mangen RK 1: 1350, 3306, 2: 205.
  • manghen BSH 5: 101 (1506).
  • mangen Bu 23.
  • manggen ib 22.
  • manghen ib 79.
  • mangghan MD 45.
  • mangt.
  • manght.
  • mankt RK 1: 4312 ; Al 9247.
  • manth LB 6: 106.
  • mangärs Su 158.
  • mangs GO 9.
  • manx ib 489.
  • mang Bu 14 ; Bir 3: 215 ; SO 145.
  • mangh Bu 12 ; Bil 80.
  • manigh SML M 3.
  • maningh SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.) ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛆᚿᚵᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Ansg
Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
GO
Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
LB
Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
Va
Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
➞ See all works cited in the dictionary

Back