Myrker

Old Swedish Dictionary - myrker

Meaning of Old Swedish word "myrker" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

myrker
1) mörk, ej upplyst. naten vaxte myrk Lg.">Bu 169. Bo 105. Al 5434. " aat mykyt vilsamum vägh. myrkan oc skoghughan" Bo 13. MP 1: 46. han (Gud) hawer ok skipat et rädhelikt myckit hus (för myrkt hus? el. fr myrku hus? i senare fAllet att föra till myrkahus, hvars betydelse uttrycket myrckit hus i hvarje händelse här säkert har) KS 64 (159, 70). thz myrka hws (kanske att fatta ss Subst. myrkahus, med hvilket uttrycket i hvarje händelse säkert är liktydigt) är hälwitis pina ib. þa lät kunugen fanga þöm. .. ok þär myrkast var insätia Lg.">Bu 184. ther war mörkt Al 5432. - fördunklad. solin war myrk Lg.">Bu 339. - mörk, mörkfärgad. sky. .. hulkit som myrke branda göra. .. myrkt oc swart Bir 1: 71. eth stort mwlin oc mörkt Lg 3: 257. Su 93. 2) svår att upptäcka, dold, smygande? kAllas iwdas mörker orMBer, thy at han swek wr herra i tro än anticristus kAllas oppinbar orMBer MB 1: 265. 3) inLg.">Bunden, lömsk. han (Tiberius) var. .. myrker i skaplynde (ingenio. .. insidioso) Lg.">Bil 299. 4) dunkel, otydlig. fullän hugh oc wil hawandes þe þing at ökyä oc styrkiä, som kronän i Suerike oc ware äfftekomände waro a bewaräþe, oc þe at linä som ofthung waro þäm at bärä (ɔ: bäträ) som myrk varo SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). min ordh hulk.in som ey äru mörk Bir 1: 196. " for myrka jattan ib 2: 38. j hardhom ok thungom thingom oc myrkom at vndirstnda" ib 3: 311. MB 2: 331. 5) dunkelt el. svagt seende. for mörk ögon LB 7: 139, 144, 145. ib 2: 36, 41, 42, 3: 198, 7: 140, 206. myrk giordh (obscurati) öghon Bir 3: 79. - i andlig mening manzsins vindirstandilse är myrkt Bir 2: 314. - Jfr genom myrker.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • mörker MB 1: 265 ;
  • mörk ib 155, 2: 331 ; Bir 1: 196 ; LB 7: 139, 140, 144, 145, 206.
  • miörker: miörk LB 3: 198.
  • myrkt.
  • mörkt Al 5432 ; Lg 3: 251.
  • mörkro Su 93 ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛦᚱᚴᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
LB
Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
➞ See all works cited in the dictionary

Back