Orätter

orätter Old Swedish word can mean:

orätter (orætter)

L.

orätter (orætter)

1) orätt, orättvisa, orättfärdighet. - haVa orät, hafVa orätt, harfVa förfarit orätt el. olagligt. kendis sik hawa orät FH 2: 113 (1438). - mädh orät, med orätt, orättviST. mz mykom smälek oc oräth kördho the han aff sinne wärdoghet STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 637. at. .. en aff konungsxsens tiänarom grypi thenna qwinnona mz förradilse oc orät ib 3: 669. " mz orät henna liff aff henne dömande ib. mz swik fSTerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1862.">Als oc orät" ST 494. " som thz landit mz orät besithia ib. - til orätta (jfr Mnt. to unrechte), d. s. thz görs mich til oretta" STås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i förSTa bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 2: 4661. hon (ängen) war. .. til oretthä i marg aar for honom hSTerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1862.">Aldin SD NS 1: 441 (1405, gammSTerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1862.">Al afskr.). han (gården) war ok er mik tel oretta af gangen ib 2: 117 (1409). " ther henne wil brennä til orättä (to unrechte) for awndh skuld" Va 9. ib 8, 10. ST 272, 291, 424, 447, 448, 479, 484, 494, 510, 544. MD 322. MB 2: 266. 2) orätt, orättvisa, oförätt. o hwat mykyn oc marghfSTerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1862.">Allir Var thässa wtländningians orättir (den mot denne utländning visade oförätten) STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Bo 15. " hänna sin orät" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 287. " i blandh swa mangha gudz orätte (oförrätter el. förnärmelser mot Gud)" STerfolk. Utg. af F. A. DahSTephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lgren. 1875.">LfK 204. " at hiälpä them wt aff sin orät" Va 10. vtan þän vrättär wärthe optare giordther SD 1: 670 (1285, gammSTerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1862.">Al afskr.). at näfnden hanum vrätt gyor ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). " hwar som nokro criSTno folke giordhe orät" STenianus. Se STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bil 567. at haämpnas. .. thän orät som thän diäffwllen haffwer giort idher STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 293. 3) orättmätigt anspråk, obefogad anledning. the hafdho ther til ey orät STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1862.">Al 8035.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so orätter may have also been written as orætter

Part of speech: nn

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚮᚱᛅᛏᛏᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Orätter (I)
• Orätter (II)
• Orätter (IV)