Öx

Old Swedish Dictionary - öx

Meaning of Old Swedish word "öx" (or øx) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

öx (øx): lL. yxa. ok ther haffwa the nw tagith thera yxor aff thöm ok slagith thera fää ok fähördingh Svartb 331 (1430). " thu hafwir ena ögxe" ATb 205 (1465). Per murameSTir STodh vidh sin porth oc hafde ena ygxe. .. tha sagde Meneka til Pedhirs: tw eSTh een skalk ... oc swa högho the saman medh sina ögxer ib 243 (1466). " tesse skattade twa ygxer for v örtog" ib 247 (1466). (De) giorde ther eth köp medh beskedeligh man skypper Oleff. .. swa ath the. .. medh hanom jnköpte j hans nya kraffwel fry for alt tet yxen jnnen bordhz kreffuie kan STb 3: 223 (1495). ta worto the alle offuer ene medh skypper Oleff Tawaat om craffuelin, om alle bögningh ok tet som yxen kreffuie kan til samma schip ib 3: 229. Item en yxe for. .. pening HLG 2: 57 (1517). och en yxe STedhwggen for iiij ortugh ib 2: 62 (1518). Scabreus gamal ok wrygxe oc hwas STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 s. 549. Jfr bredh-, hand-, kaST-, knut-, pol-, siäl-, timber-, tälgh(e)-öv.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so öx may have also been written as øx

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚯᛋ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

GU: Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.

ATb: (el. ATb 1), ATb 2, ATb 3 Arboga stads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och Torsten Wennström. 1935--40. SFSS.

GU C 20: Latinskt-Svenskt glossarium efter Cod. Ups. C 20. Utg. av E. Neuman. S 1--583. 1918--20, (hand 2) s. 1--169. 1938--42. SFSS.

HLG 2: Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm. II--IV. Erogata 1509--1528. Utg. av I. Collijn. 1923.

Svartb: och Svartb (Skokl) Registrum Ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med tillägg ur Skoklosters Codex Aboensis. Utg. genom R. Hausen 1890.