Säta

Old Swedish Dictionary - säta

Meaning of Old Swedish word "säta" (or sæta) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

säta Old Swedish word can mean:

säta (sæta)
eg. sitta på et ställe el. i en ställning der man har att passa på ngt.
säta (sæta)
1) akta på, bry sig om, rätta sig efter, följa, lyda. med dat. el. ack. vilia sätta hwaske radhe älla Budhi Bo 137. ib 256. " han sätter wtlenzska radhe älla Budhi" Bo 137. ib 256. " han sätter wtlenzska manna radhom" RK 1: 3401. ib 3924, (sfgn) s. 179, 2: 3269, 4231. wilin ij thässo Budhi ey säta Al 1681. " ath tw mith bwth ey sätthe" MD 170. " vi thorfuom lhans ordhom änkte sätta" Iv 1602. " om i willin lydha och sätha mynom ordhom" Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 135. ib 140. " j sättin ey onda manna lygn" RK 1: 756. " han skAl äkke säta sinom eghnom sinnom älla fara äptir sinom eghnom vilia" Bo 28. säta skälomen ib 135. - rätta sig efter, lyda, göra till viljes. med dat. el. ack. säter han them systrom MB 1: 344. sätte han thöm oc giordhe som the han badho Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bil 595. vm han lydhir oc sättir thässom RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 311. RK 1: 3402, (Albr) s. 211. the radde marsken Alla thetta at han skulde konungen setta ib 2: 6279. " wille konungh cristiern mik sätte tolkin ordh sende han rätte ib 3: 2115. honum wille thaa ingen sätta" ib 2845. om han mik sätter tha faam wy honom wara syslo i hender ib 1: 2013. - rätta sig efter, följa, vara i öfverenstämmelse med. med dat. watnith warhdr wädhreno säta Al 5827. - lyda, vara lydig. abs. äkke vilia sätta är swa som afgudha dyRKan Bo 137. han. .. ville swa offuer somma rettha at andre scullo tess heller sättha RK 2: 4125. - bry sig om, höra på. med dat. el. ack. iak vil thik änkte vätta säta Iv 1123. - bryg sig om, taga hänsyn till, fästa afseende vid. med dat. el. ack. ij thörfwin ey herra keyghe at säta Iv 145. jak wil litith säta enne kono Al 1616. " konungin wille thz litet sättä" RK 2: 790. " syndoghe män. .. som äkke sätta gudz vilia ok sinne helso" Bo 122. " sät ängi vrsäkt, vtan tu fullelika förstånde sannind, ok af huat wilia huata giort är" Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda sifFrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett Fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 26 (66, 28).
säta (sæta)
2) taga vara på? passa upp? skAll han haffua swen som honom säther MD (S) 242.
säta (sæta)
3) vara att akta på el. rätta sig efter; tjena till, gagna till. med dat. tAla thz sum höuist ok tarflikt är, ok nokro säte Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda sifFrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett Fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 24 (59, 26). - hafva att betyda, betyda, innebära. med. med ack. mykin wAlmogha litith got säter Al 1482. " kunugen. .. giörþe cors for sino änne gen diäwls namne cristoforus vndraþe huat þolikt sätte. ok spurþe kunugen huat corsset sätte (admirabatur, cur hoc rex ageret et quidnam hujusmodi signum vellet)" Bu 497. hwath mon tholik dröm sätta (quid sibi vult) MB 1: 230. theodora spurde swenana. hwat slict sätte (quidnam hoc esset) Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bil 358. ib 53, 251, 272. " han viste ey huath thz monde sätä" Iv 2480. " han viste ey huath slikt hafdhe säta" ib 4130. ib 286, 1361. " thänkte mz sik hwath tholke dröma hawa at sätta" MB 1: 230. thin ordh hafua änkte at sätta Iv 586. " thz hafwr i morghin änkte sätta" ib 545. " swa stort hafuer han (stenen) at säta (d. v. s. så stor kraft har han)" Fr 902. sigh thinom brodher hemelika thetta hwath thenne drykken hafwer sätta Al 9968. " the fengilse haffdo thz at sätta (d. v. s. orsaken till konungens fängslande var den) at the willo thera harm swa hämpna" RK 1: 2609.
säta (sæta)
4) vara orsaken till, vålla. med dat. el. ack. þe vndraþo dighart huat þolko sätte Bu 26. the crisno wordo tha swa trötte j maghin wäl prowa huat thz sätte RK 1: 1755.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so säta may have also been written as sæta

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • sätta.
  • setta RK 2: 3260. " settha ib 4231.
  • sätt" RK 1: (Albr) s. 211),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛅᛏᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
➞ See all works cited in the dictionary

Back