Siäng

Old Swedish Dictionary - siäng

Meaning of Old Swedish word "siäng" (or siæng) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

siäng Old Swedish word can mean:

siäng (siæng)
säng. "likamliken sängh behöffwer at minzsta try tin gh, SOm är dyno, örnegat oc aKLädhe" Lgren. 1875.">LfK 76. " aff sengom oc sengaKLädhom" VKR 10. " sengana wari aff brädhum oc j them hafwin halm ib. "Su 217. (at) ängen diäuul dernes coma när minne siäng Lg.">Bu 13. " uitus la ensamen i siäng" ib 525. ib 183. Lg.">Bil 104, 775. KL 184, 206, 344. Lg 3: 599. magnus benctsSOn än pa sengena laa RK 2: 6037. " ath han siuker lage vppa sengena" SO 198. ib 195, 199. til senga gaa MD (S) 225. " tha farin systrana j sängh" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 5: 87. tha standin alla wp, hwar aff sinne sängh ib. tha ringt är j säng ib. " äptir thz at teknat är j säng ib. redha sik til sängs" ib. " tha alt war tyst ok folk j seng" MD (S) 225. jag. .. ligger tiil sengx BSH 5: 26 (1504). hustru bängta, huars broders dotterdotter. .. lindorm i säng hade (d. v. s. var gift med) ib 227 (1507, nyare afskr.). " min brodher SOm hon i sengh haffde (d. v. s. med hvilken hon var gift)" SOn. Del 1--9. 1846--57.">FH 5: 21 (1463). " ffor hän hustrv KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Birgitta kom j knwt biidzces sengh (d. v. s. blef gift med K. B)" ib 229 (1516). Jfr barn-, barna-, brudh-, bruþa-, frillo-, gipta-, gästa-, hamar-, hionalags-, hor-, iärn-, SOtta-, synda-siäng, äfvenSOm innan siänga drap. siängar alder,
siäng (siæng)
1) qvinna SOm delar (ngns) säng, sänglagerska, sängkamrat. myn eghin hustrv och endha senghelagha Lg 3: 148.
siäng (siæng)
2) sänglag. UpL Kk 9: 1 i var.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so siäng may have also been written as siæng

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • siang L.
  • säng Bo 16 ; KL 184 ; 296: -inne ib 344 ;
  • -ine Bil 104 ; -enne ib; -ene ib; -a Bo 16 ;
  • -omen ib 34.
  • sängh Bil 775 ; LfK 76 ; Lg 3: 599 ;
  • -er Su 217.
  • seng MD (S) 225 ; -a ib; -ena RK 2: 6037 ; SO 195, 198 ;
  • -iana ib 199 ;
  • -ana VKR 10 ;
  • -om ib.
  • sengh Lg 3: 524.
  • -ar.
  • -er Su 217 ),
  • siängar alster ,
  • siänga deghia
  • sänghia-.
  • sängadeya )
  • siänga ganga
  • sianga- )
  • siänga gardher
  • senga- )
  • siänga halmber
  • senge halm )
  • iungfru marie siänga halmber ,
  • siänga kamar
  • siänga kamare
  • siänga klädhe
  • sänga-.
  • senga-.
  • senge- Lg 3: 549. sängha klädy PM XIII],
  • siänga köp
  • sänghar- )
  • siänga lagh
  • -sänga- )
  • siängalagha
  • senghe-.
  • sänge- UpL Kk 9: 1 i var.),
  • sinängalaghi
  • sänga- )
  • siänga ledhe
  • sänghaledhe )
  • siänga läghe ,
  • siängaläghis
  • sänga- )
  • siänga ran
  • siangaran )
  • siänga redhe
  • sänga- )
  • siänga rum
  • senge- )
  • siänga sal
  • senga- )
  • siänga siuker
  • sänga- )
  • siänga slät
  • sänga- )
  • siänga stokker
  • sängia stok. sänga stook. sängä stuk VML I Kr 9: 4),
  • siänga vaktare
  • sängha- )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛁᛅᚿᚵ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
FH
Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
➞ See all works cited in the dictionary

Back