Skapa

Old Swedish Dictionary - skapa

Meaning of Old Swedish word "skapa" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

skapa Old Swedish word can mean:

skapa
L.
skapa
1) forma, STenianus. Se STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bilda, dana. han lät honum (STenen) skapa wäl mz dygdh Al 7328. war herra tok. .. eth limit klädhe oc lagdhe om sit änlite, oc skpadhes a klädheno thz likaSTa wara matte wars herra änlite STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 985. " skapa (tillskära, förfärVallius. 1850--54.">Diga) corporAle aff reno oc wlitadhu linclädhe" STenianus. Se STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bil 380. dana, utSTenianus. Se STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bilda, gifVa geSTAl åt? meRKe. .. STyRKer thz som barn skapas j (lifmodern?) LB 2: 64. - part. pret. danad, skapad. en brännande STiärna skapadh som swärdh STenianus. Se STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bil 311. " gör. .. ena kaka fingers langa oc skaffta som finger" LB 7: 48. " giorde en kniff. sa skapt som hin war" Vallius. 1850--54.">Di 45. " giorde ena likilse sa skafft som then mannen war" ib 47. " loot. .. binda vidh been hans iärn som skapadh Varo som benin" Gr 279. bödh. .. at göras skulle swa som een husa af trä, swa som fotin ok benit Var skapt ib 275. " sa är konung tydriSTyrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda sifFrorna utmäRKer den förra den sida, hVareST citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett Fragment af KonungaSTyrelsen, tryckt i SmåSTycken på Forn Svenska.">KS anlite skafft" Vallius. 1850--54.">Di 167. föternä (näml. voro).. . illä skaptä Va 40. thz (djuret) Var. . war vnderlika skapt Al 5471. " hwi är mith barn swa illa skafft" MD (S) 273. tha han war i sin fiädhrä hampn. tha war han skafft som en STrudz Vallius. 1850--54.">Di 55. " ther kom en man ridande. sa skafft som faderen haffde sakt" ib 92. ib 127. " the män, wäl äru skapadehe til STridh ok äruodhe" STyrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda sifFrorna utmäRKer den förra den sida, hVareST citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett Fragment af KonungaSTyrelsen, tryckt i SmåSTycken på Forn Svenska.">KS 80 (198, 88). amon hans gudh han fore sik sa han war skapter i mercurij ham Al 9001. " äpter et örs war thz (djuret) skapt (det Var till sin skapnad likt en häST)" ib 5149. the (djuren) waro skapt som nakar swärdh (till sin skapnad liknade de svärd) ib 9263. " the waro rätte orma skapt (de voro till sin skapnad veRKliga ormar) the hafdho tho Alt mera krafft" ib 5089. - beskaffad. vm Suä är jordmun skapadher, at man torf rädhas. .. STen aST aff blidhom STyrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda sifFrorna utmäRKer den förra den sida, hVareST citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett Fragment af KonungaSTyrelsen, tryckt i SmåSTycken på Forn Svenska.">KS 86 (210, 94). ib 85 (208, 93). thz matte the se rät oppinbar huru han innan skapadher Var Van Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. STephens. 1849.">Iv 3406. " syntis henna lykame swartir som kol oc iämerlika skaptir (i ett bedröFligt tillSTånd)" ST 142. " hans sin war swo skapt" Vallius. 1850--54.">Di 1. " sagdhe han sigord swen hwre thz mz hanum skapt war" ib 161. " fornam. .. hwre ther om skafft war (huru det förhöll sig dermed)" ib 187. ST 286.
skapa
2) skapa, FraMBringa. " göra oc skapa skil at swa mykith. at thz som görs, thz wardher aff formerande (för for wärande) ämpnom (Cod. B förwarande ämpni) än thz som skapas thz wardher affAlzängo" MB 1: 34-35. thu skop All thing oc för thin wilia waro the oc äru skapade ib 2: 340. " en är gudh, ther Alt skop ok skapadhe" STyrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda sifFrorna utmäRKer den förra den sida, hVareST citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett Fragment af KonungaSTyrelsen, tryckt i SmåSTycken på Forn Svenska.">KS 7 (16, 8). MB 2: 169. STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 62. " wärlVallius. 1850--54.">Din är skapad for manzsins skuld" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 12. " j Allom skafftom tingom" LfK 283. gudh. .. ther mik skop STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 547. RK 1: 345. Al 1113. " aff gudhi skaffter" LfK 258. ib 274. " werldhenna skapare. som skop mantzens födzlo (formavit hominis natVan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. STephens. 1849.">Ivitatem)" MB 2: 300. " han (ɔ: mannin) är min creatur. .. ok war af mik wälskapdhir (bene factus) ok tho onVallius. 1850--54.">Dir giordhir af sinne eghne ondzsko" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 12. " aff ophowe skapadhe gudh aff Alzängo himil och iordh" MB 1: 155. tiLByriadhe at kunnogha them Vars herra iheSu chriSTi dygdh. vplanVallius. 1850--54.">Dis them huru han skapte himil oc iordh. .. ok huru han skapte förSTa mannin af iordhinne. .. gifwanVallius. 1850--54.">Dis honom til hiälp ewam hulka han hafdhe skapt af hans rifwe Gr 296. " adam Var skapaþar af þe iorþ. som Aldre Var plöþ" Bu 206. mannen är skapadher til wit oc vnderSTanVallius. 1850--54.">Dilse MB 1: 83. at han (ɔ: mannin) skAl aSTunda the äro som han är skapadhir til (ad quam creatus eST) RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 290. " gud haffuer han wel til verldena skapat" RK 1: 1878. " thz ärlikaSTa creaturit swa fulkompligx wänlekx tässa wärlVallius. 1850--54.">Dinna skap (för skapt) till STörSTa glädhi" Su 202. " gynum naturliga lyma ther til skaffta" LfK 230.
skapa
3) göra el. laga att (något) bler beskaffadt (på ett visST sätt), få (ngt) att blifVa (så el. så). med två ack. Vallius. 1850--54.">Diwlin. .. skapaþe hänna lit ok lat sVa vän Bu 144. " skapadhe oc skipadhe sik swa thäkkan oc sin lat ok änlite swa liuft" STenianus. Se STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så Framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bil 212. " jak skAl skapa himilin ower idher som iärn, oc iordhina swa som eer" MB 1: 377.
skapa
4) inrätta, an.ordna. swa war archen skapath All saman MB 1: 168. licammin är skapadhir vm limi (per meMBra Vallius. 1850--54.">Dispositum) RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 212. " äru ängin thing Vanskapadh vtan thz som mannin illa skapa (inorVallius. 1850--54.">Dinat)" ib 3: 120. än hans (menniskans) änlite ware nidherlwt til iordh, tha ware ey hans likame (för -a) wit, som mäST thiäna til godha vnderSTanVallius. 1850--54.">Dilse swa wäl skapadher (för -adh) til som nw äre the MB 1: 83.
skapa
5) förordna, beSTämma. war herra skapadhe, at mannin skulle wara som höffVallius. 1850--54.">Dinge oc herra fore Allom fiskom, Vallius. 1850--54.">Diwrom oc fughlom MB 1: 97. ib 100. RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 48. JFr 8.
skapa
6) förordna, insätta. " nar thu Var skapadhir j mässo Vallius. 1850--54.">Diäkns äMBite" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 9. " aff äwärdeliko är iak (visheten) skapadh (orVallius. 1850--54.">Dinata)" Su 78.
skapa
7) i el. genom skapelsen gifVa el. förläna (ss något medskapadt). the natwra war herra skapadhe os MB 1: 462. hånom (menniskan) är skapat skiäl ok wit STyrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda sifFrorna utmäRKer den förra den sida, hVareST citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett Fragment af KonungaSTyrelsen, tryckt i SmåSTycken på Forn Svenska.">KS 40 (105, 44).
skapa
8) beSTämma, beskära (ss öde el. skickelse). then bleff döder som thz war skapat RK 1: 56. ib 4167. er mik thz skapat ib 312. " hwat skepnan hafwir mannom skapat" ST 33. " the hafwa wantrona at människionne skAl io ofwriga thz henne är skapat" ib. " är henne nokot got ödhit ellir skapat" ib. " är henne. .. ont ödhit ellir skapat" ib. " är honom hymerike skapat ib. är honom. .. helfwite skapat" ib. " thu skAlt engAledhis thro at ödhna ällir skepna forma nokon thing skapa, komRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir thik nokot ont til, thu skAlt ey sighia at thz war thik skapat för än thu waST föd" ib 48. " thu skAlt ey sighia at gudh hafwir thik thz skapat, for thy gudh skop thik Alregh nokot ont" ib. " thz är thik ekke swa skapat at thz skAl io ändelika skee ib. "ib 49.
skapa
9) beskära, gifVa, förläna. iak (ɔ: Vaar herra) skAl skapa (dabo) idher thera godhwilia MB 1: 306. " os är mykin glädhi skapt" Al 7125. " wliom wi Alla gudha priisa. .. som thik hafwa thässa nadher skapt ib 9789. gud skop honom serdelis then lykke" RK 2: 6099. JFr 7. - gifVa, bereda, skaffa. the skopo honu Alt thz han bedVallius. 1850--54.">Dis Al 5263. " han skop them nadher yFrith Alla äta oc drikka thusand fAlla" ib 10046. " han. .. skop them Alla handa nadhe" ib 1266. Fl 797. Fr 402, 1568.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • skappa LfK 50.
  • skopp LfK 48 (på två st.). skoop Fr 402 ; RK 1: 345 ; Al 1113 ; MB 2: 169.
  • skapaþe.
  • skapte.
  • skopo Al 5263.
  • skapter.
  • skapadhir Bir 2: 290.
  • skaffter Di 127 ; LfK 258 ;
  • -a ib 230 ; LB 7: 48 ;
  • -om LfK 274, 283 ;
  • skafft MD (S) 273 ; Di 47, 55, 92, 167, 187.
  • skaffther: skaffth Lg 3: 62),
  • skapa sik , förskapa sig, förvandla sig, antaga skepnad (af). han skapaþe sik ii quinmanz ham Bu 143. " diwälin skop sik j enna mö like" Lg 446. hon skapthe sik siälff j en flogh draka Di 232. - bringa sitt yttre i öfverensstämmelse (med). at min klädha sidh skapa thik (d. v. s. kläd dig i likhet med mig) Al 2164. " han skop sik ij alla lata. .. äpter macedones mata" ib 2814. " iak. .. skop mik äpter amon gudh" ib 4232. - Jfr ater-, mis-, til-skapa, af-, ful-, in-, ny-, o-, rät-, van-, väl-skapaþer, van-, väl-skapter.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚴᛆᛕᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
LB
Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
Va
Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
Fl
Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
➞ See all works cited in the dictionary

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.

Back