Slita

Old Swedish Dictionary - slita

Meaning of Old Swedish word "slita" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

slita Old Swedish word can mean:

slita
L.
slita
1) sönderslita. " petrus monde slita han mz tannom" Lg.">Bu 100. (hon) bet ok slät Alt þät hon naþe tel ib 205. " siax gAlne hunda komo ok bitu ok slitu han tel döþa" ib 137. " leion slet han tel hälia ib 182. orma oc STephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgIvna legenden om Tungulus.">PaDiplomatarium Dalekarlicum. URKunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDo slitu thöm" STephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgIvna legenden om Tungulus.">Pa 17. han. .. slitz och rifs af heluits hundom oc rafnom STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 268. j thänna gAlganom skulu lifwande korSTephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgIvna legenden om Tungulus.">Pa. .. slita (laceraLg.">Bunt) them STundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 197. ib 16, 2: 208. - sönderslita och sluka. han (korpen) fik at slita nakath Diwra köt MB 1: 171. " the !UDiplomatarium Dalekarlicum. URKunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDA_TECKEN?: skoghskatta) wilia. .. aff asit slita" Al 9678. " hwar et aas fAller a en maRK raSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPna ok vlfwa saSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPna thit STaRK ther girnas hwar for annan slita" ib 2785. - sarga. at. .. huassaSTe sagh skulle sagha ok slyta (laceraret) thit köt vtan atiruändo STundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 237. " korsit. .. läx vpSTephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgIvna legenden om Tungulus.">Pa axlana hans SOm nw varo brutna ok slitna (laceratis)" Bo 182. ib 216. - sönderslita, sönderrifva. synDirskära älla slita nätit STundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 6. " funno. .. slitin kläþe" Lg.">Bu 512. " the slitu thera klädhe j harme" ST 409.
slita
2) slita, sönderslita, afslita, upplösa. the SOm hafua slitith gudz Lg.">Budordha band STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 76.
slita
3) slut, lykta, föra till slut. sidhan thingit war slitith SOn. Del 1--9. 1846--57.">FH 2: 113 (1438). " sletz thetta tingh i Alle gode maatte wäl" BSH 5: 460 (1511). " swa lenge then dagen är slijten" BtRK 108 (1436, orig.). - göra slut på, sluta, skilja sig från. warder tw thzta slita (þetta vig) mz skam Di 72.
slita
4) slita, afdöma, afgöra. om thz (målet. el. tviSTen) ey fore eMBetet slytes kan SO 159. sex men, the med fogitten All ärende och sakemAl höra, ransaka och slita skole tyl retta BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.). - afsluta, aftAla? ther offuer göris ey behoff naaken degtingen at slithä, SOm til fridh oc opslagh draghä kan riken emällen, vthen Allä thing jo vpskiwtis oc framsättis til thet menighä möthä FM 186 (1504).
slita
5) slita, afslita, afrycka. kunugen slet af sik päl. SOm han var klädar mz Lg.">Bu 209. Lg.">Bil 104. portin är swa trangir at hwat SOm mannin hawir a kroppenom vm han ingar ginom thänna portin thz slit Alt saman af honom ok dragx STundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 89. - slita, rycka, undanrycka. slita eth nöth w leona mwnne Su 161. - rycka till sig? blodhen motte öffuer händer flyta för än swänske kunde danabroke sliitha RK 3: 2319. - slita, genom slitande el. ryckande få att blifva. med två ack., hvaraf den ene är ett adj. hin godä häST. .. slet sik löss Di 82. the (fångarne) slito sik lösa Ansg 251.
slita
6) slita, nöta (kläder). ey thera klädhe slitus Lg.">Bil 878. - slita, bruka (kläder el. tyg). sySTir och brödhir sculu slita wadhmAl VKR 11. ib 43. Lg 3: 550. " ther at skulum vi nu lita badhe til födho ok swa at slita (d. v. s. till kläder)" Iv 4278. - genom användande slita, använda, bruka (vapen). mit spiwt gik Sunder. oc thz helt war slet iak vSTephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgIvna legenden om Tungulus.">Pa hanum (barða ec ham með spizskapz brotunum) Di 147. wij hade ey annet än piill sliita STephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgIvna legenden om Tungulus.">Pa them oc slongaSTeen BSH 5: 167 (1507).
slita
7) förnöta, tillbringa. " mz hardh ordh sliitha the thera tiidh" RK 3: 1327. tillbringa, framlefva. han sleth sin tidh SOm han kwnne beSTh MD 433. ib 437. - operSOnl. lida, gå? slither thet sin tidh, til Alle heLgone tidh BSH 5: 213 (1507).

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • sliita Lg 3: 550.
  • sliitha RK 3: 1327, 2319.
  • slyta Bir 2: 237 ;
  • -es SO 159.
  • slät Bu 205.
  • sletz MD 28.
  • slitu.
  • slito.
  • slitin) ,
  • slita sik , hålla på att taga slut? rogh slither sig her i landith BSH 5: 347 (1509).
  • slita bort , slita bort, rycka, utrycka. slito bort v thöm al thera jn älfue Pa 17.
  • slita sunder , sönderslita, sönderrifva. eg. och bildl. han hafdhe slitit forradharin sundir mz tannomen Bo 173. " slito the sundir pauli oc sili kiurtlä" KL 159. " slet han bonden sunder" Di 147. " tu sletz thera wiisdom swnder" MD 28. Jfr sunder slita. - Jfr for-, ut-slita samt oslitin, äfvensom slinta.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛚᛁᛏᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
DD
Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Pa
S. Patriks-Sagan. Utg. af G. Stephens och J. A. Ahlstrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
BtRK
(Bihang till Rimkrönikorna) Then Andra Delen til Rijm-Crönikorne hörande, innehåller åtskillige Konglige och Furstlige Förlijkningar, Föreningar, etc. Uplagd aff Johan Hadorphio. 1676.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
FH
Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
FM
Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
Ansg
Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
➞ See all works cited in the dictionary

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.

Back