Slökkia

Old Swedish Dictionary - slökkia

Meaning of Old Swedish word "slökkia" (or sløkkia) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

slökkia (sløkkia)
släcka, komma att slockna. om ngt brinnande el. glödande. slökte bAlet Lg.">Bu 522. ,siþan slyktar var vngen Lg.">Bu 506. " eet stort vaxlyus som. .. scAl. .. Aldre slykyäs" SD 5: 564 (1346). Di 162. han hona (lyktan) slykte RK 2: 3301. " slykte elden" MB 1: 174. ib 389. RK 2: 2258, 2900, 6133. " lucifer sände wt fäm Diäfla at thända eld innan skipit. .. guz ängil kom oc slöckte" Lg.">Bil 286. RK 2: 2894. - oeg. och Lg.">Bildl. äter man opta oc drikker marght thz som wäkker eller slykker hans naturlika hita i liweno MB 1: 78. ib 108. watn slyker elzens hita, än hwarce watn eller nakar genwärdha slyker fulkompelikan gudz älskogha ib 314. hwaRKe elder loghande älla watn wällande slöckia gudhz älskogha j mino hiärta Lg.">Bil 370. - särsk. om brinnande och häftigt begär (i sht törst): släcka. han slyckte swa sin lusta mz sarum wäRK Lg.">Bil 402. huru the hafdho sin hunger slukt Al 9230. " slökker menniskiona törst" Lg 3: 35. " hans ilzsko thörstir slökkis nakat" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 421. - dämpa, hämma, göra slut på (ngt förderfligt). þässa villo ok vantro slykte philipus Lg.">Bu 200.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so slökkia may have also been written as sløkkia

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • -as: vtslökkias Bir 2: 29.
  • slöckia Bil 370.
  • slökia i en hdskr. af STadL, se Rydqvist 1: 222. slokia i samma hdskr., se ib.
  • slykkä: -äs SD 5: 564 (1346).
  • slykka RK 2: 6133.
  • slykke ib 2258.
  • slykker MB 1: 78, 314. refl. slökkis Bir 3: 421.
  • slykkes MB 1: 108. impf. slökte Bu 522 ; Di 162.
  • slöcte Bil 286.
  • slykte Bu 200 ; MB 1: 174 ; RK 2: 2894, 3301.
  • slycte Bil 402.
  • slokte: -is MB 1: 389.
  • slyktar Bu 506 ;
  • slykt RK 2: 2900.
  • slikter: slikt BjR 41: 1.
  • slukter: slukt Al 9230),
  • slökkia ut , utsläcka (ngt brinnande). slökte wt liusit Bil 719. Jfr utslökkia. - Jfr släkkia, äfvensom slukin.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛚᚯᚴᚴᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
➞ See all works cited in the dictionary

Back