Smitta

Old Swedish Dictionary - smitta

Meaning of Old Swedish word "smitta" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

smitta
fläcka, smutsa, orena. wakta thik fore them fugl som stänktir är mz thiäru. thy at KLemming. 1862.">Alle the smitas af honom som han hanna KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 301. thässa väggia smitta (maculant) ib 2: 328. smitadho (sordebatur) mit liofwa änlite mz spot ok rutno blodh ok andre ledho fylsko Su 395. KLemning. 1860. SFSS.">Bo 211. " andra keldonna vatn som är thiokt oc orent smittar renasto keldonna vatn" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 31. " vädrit smittas" Lg.">Bil 455. - i morKLemming. 1862.">Alisk mening: orena, befläcka, besmitta. syndhin. .. smittar som blyt Su 353. " huru världin smitar" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 327. äru the fulika smittadhe ok orene swa som mz thiäro ok KLemming. 1862.">Alle the som ganga til thera smittas af them ib 1: 64. haua framgang j världinne oc smittas (inquinari) j hänne ib 2: 60. " at the ey eptir gudhlighin beskodhilse smittnis (för smittins) j werlzlighom thingom" VKR 4. KLemming. 1862.">Al 3985, 4001. " smitten ekke idher mz androm hustrum" MB 2: 8. " ena fula synd som människio natura var smittaþ mäþ" Lg.">Bu 64. " thenne diäkne är ren ok hälagher ok KLemming. 1862.">Aldrigh smittade han sit köt" Lg.">Bil 237. " laat mina tro oc mina siäl älla min licamma af omillom mannom ey smittas" Lg 546. KLemning. 1860. SFSS.">Bo 42, 146. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 278. " war. .. ey iomfrunna iomfrvdoMBi smittadhir" ib 3. - besmitta, oskära. inleDDe han hedhninga i mönstrit ok smittadhe (violavit) then heLgha stadhin KL 166. ib 169. - kränka, skända. vm han hafdhe format smitta (violare) hona !UDDA_TECKEN?: wara systrir) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 376. ib 50, 2: 49. - kränka, bryta. thu smittadhe the tro thu lofwadhe mik KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 124. - Jfr besmitta, forsmittas, samt osmittaþer.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • smita: -ar Bir 2: 327. -ar -aþe, aþer),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛘᛁᛏᛏᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
DD
Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
➞ See all works cited in the dictionary

Back