Snille

Old Swedish Dictionary - snille

Meaning of Old Swedish word "snille" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

snille Old Swedish word can mean:

snille: och n. (Fr Cod. D) 928; KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Bergström. 1868--70.">Su 10)

snille: 1) skicKLighet, konst. " the (ädelstenarne) waro j samma ringh lagdhe mz mykit snille" Fr (Cod. D) 928.

snille: 2) vishet, KLokhet, förstånd. hans snille (spientia) ok renlifue Frägdhadhis widha vm världinna Lg.">Bil 124. fullä mz them häLghä andä ok snille KL 142. " löste os atir mz sinne makt oc godhlek oc snille (sapientia)" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 58. jak skKLemming. 1862.">Al tappa visa manna visdom oc KLemning. 1860. SFSS.">Bortwräka sniälla manna snille (prudentiam) ib 98. " huar KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Bergström. 1868--70.">Sum äru mång rådh ok opta, ther är mykil snille" RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 17 (43, 18). the haua ey vit ok snile ok ful skiäl ib 28 (70, 30). the haua vit ok snille ok högh skiäl ib (71, 30). han !URKunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDA_TECKEN?: mannin) hauer skiäl ok vit ok snille ib. wärlzlikin snille KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 101. " ey gärning ey skäl, ey wisdomKLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber (scientia), oc ey snille (sapientia) wardha wid möRKin" KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber 184. " at höra sKLemming. 1862.">Alomons wiisdoom oc snille" Lg 95. " hwilkn herra ey hafwer snille sinom vnderdan om styrer han illa" KLemming. 1862.">Al 6023. " lära ok mina wit ok snille" ib 6011. RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 29 (72, 31), 53 (133, 57). KL 189, 199, 244, 351. KLemning. 1860. SFSS.">Bo 132, 288. KLemming. 1860.">Gr 312. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 55, 100, 284, 285, 339 2: 217, 3: 311, 314, 4: 158. MP 1: 176, 2: 122, 123. Lg 40, 216, 817. MD 438. BSH 5: 40 (1505). " om thu gör thz mz rätte snille" KLemming. 1862.">Al 5961. " sagdhe thz mz skäl ok snille" ib 4091. " swarar mz godhe snille" ib 3751. then sändebudh bidher mz snille ib 1251. ib 4. RK 2: 1064. ensamme gudelike snille aath wakta KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Bergström. 1868--70.">Su 2. gudeliken snille om KLemming. 1862.">Aldra manna siäla läthande sik wardha ib. gudelika snille, som är iheKLemming. 1860.">Gren. 1866.">Bergström. 1868--70.">Sus christus gudz son, kKLemming. 1862.">Allas oc är fadhersens snille oc wisdomKLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber ib 4. hwru gudeliken snille, swa som ärlikasta brwdh, oc käraste ween biwdher sik KLemming. 1862.">Allom til at älska ib 11. " huru KLemming. 1862.">Alle the som wilia magho sik troloffua gudelika snille ib 222. gudhelikx snilles horologium" ib 10. " annar deelin ällir KLemning. 1860. SFSS.">Booken j gudhelika snillis wäkkiare" ib 222. thänne samtKLemming. 1862.">Alan oc spörsmKLemming. 1862.">Al mällan sapiencia & discipulum, som är snillen oc känneswennen ib 3. " hwar en sandher snillenna känneKLemming. 1860.">Gren. 1866.">Bergström. 1868--70.">Suen" ib 8. " gudhelika snilles känneswäna" ib 222. " lokka oc dragha til wisdomsins älla snillenna älskoga" ib 10. " dyrare oc bätthre är snillen, än KLemming. 1862.">Alla wärldhinna dyrasta haffwor" ib 11. ib 7, 9, 12 o. s. v. i snillinna KLemning. 1860. SFSS.">Book (Vishetens KLemning. 1860. SFSS.">Bok) MB 1: 137 ; jFr snille KLemning. 1860. SFSS.">Bok.

snille: 3) det som är uttänkt med vishet el. KLokhet; KLokt el. listigt påhitt. fan ja aa thessa snille MD (S) 218.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

snilde KL 189, 199, 244 ; Bir 4: 158 ; Ber 189.
sniäle: -ina Bir 2: 217.
snielle: -en ib 1: 339 ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚿᛁᛚᛚᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Snille (II)

Works and authors cited:

Fr: Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.

Su: H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.

Al: Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.

Ber: Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.

Bil: Codex Bildstenianus. Se Lg.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Bo: Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.

BS: Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.

BSH: Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.

DD: Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.

Gr: Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.

KL: Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.

KS: En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

MD: Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.

MP: Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.

➞ See all works cited in the dictionary