Starker

starker

L. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 192 f. 1) STel, STyv, faST. STark lerordh bär gärna rogh STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 200. 3) faST, STadig. orubblig. giff tik y fwlla troo med STarka hopp til gwdhi Gers Ars A 4. 5) STark, kraftig, som har STor kroppslig kraft. humorerosus a um STarker ok herdha dryger STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 (hand 2) s. 1. hon (ɔ: kvinnan) är wanSTark, oc thu (ɔ mannen) rosa thic at thu äST frakkir oc STarkir Hel män 135. 10) om läkemedel, dryck o. s. v.: STark, kraftigt verkande, verksam. acer. .. STarker oc beesker STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 s. 5. " the rättelika haffwa lifwath i thässe wärld. liknas widher them thär STarka yrtir äta. thär til at drykkin skal thäs bätir smaka" SvKyrkobr 112. .. . ena flasko medh STarkth win STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 176. " göra STarkth win aff lätto vine" STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 358. 11) STark, kraftig, kraftigt förplikande. tha satte hans weuere. .. STarec borgan fför tet goz STb 4: 233 (1512). at mortens skal. .. förbätre sine borgan STarkare bade för liff, goz, ord oc gerninga ib 5: 239 (1519). - STark, eftertrycklig, STräng. the. .. bliffwo thär til sin dödh i STarke synda bätring Hel män 206. - Jfr ful-, iäm-, tungo-, van-STarker.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

• starkir Hel män 135.
• starkt.
• -are. Jfr Sdw 2: 1306),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛏᛆᚱᚴᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Starker (II)
• Starker (III)
• Starker (IV)