Styggia

styggia

1) väcka motvilja el. obehag hos, stöta. nakat ... . thz vinsins öghon stygde älla skulle vredh göra MP 2: 141. tala ey thz. .. som annars hörsl styggia (för -ir) Lgren. 1875.">LfK 195. 2) skrämma. saMPnat sil styggir ok stora fiska GO 127. " wille han förfära henne oc styggia fran mathen" Lg 3: 401. - refl. styggias, 1) känna fasa, uppfyllas med fasd, rysa. blödhe män ok quinlike styggias at te sea manna blodh RKer den förra den sida, hVarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 83 (205, 91). " skulu madhka oc orma opuaxa. .. aff hulkra hrösl thin hörssl skal styggias oc rädhas" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 37. - känna fasa el. afsky (jfr). med pep. guz son Vare lanGO för födar än han stygdes eigh viþ ena fula synd som människio natura Vars mittaþ mäþ Lg.">Bu 64. " iak stygdes viþ þolikt odöme" ib 136. en spitelskan man j paris som alle stygdhus widh bläzqnde hans Lg.">Bil 632. " stygs vidh värlinna fafänGO" KL 266. " the rädhas ok astyggias vidh mik swa som vidh etir orm" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 182. MB 1: 221. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 158, 170, 3: 40. Lgren. 1866.">Ber 286. borgharene begynnado styggias mote thz mandrapeth MB 2: 99. gudz som tyugdis fore at wrda människia Lg 69. med inf. the styggias (horrent) at göra tholik thing KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 75. ib 3: 230, 287. - känna misshag öfver. sinna häLgho kiRKio niþar fald oc for därfilse han mykyt stykis KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: (Avt) l178. 2) misshaga. at idher thz er stygges ällar mistekkes, at min talan oc dikt är ey swa prydh oc höffuisKLika tilsaat Su 3. 3) rädas, bäfVa, förskräckas (vid el. för). thaghir diäfwlin inferus oc dödhin oc thera omilde ämtbite thätta sagho. .. stygdos the KL 411. MB 2: 404. hui þorf þu viþ diäuul stygias Lg.">Bu 13. " þär viþar stygdes anstyggar skuge" ib 130. " faderin stygdhis widh the thidande" Lg.">Bil 609. RK 1: 3209. Va 16. MB 2: 395. styggias vidher, förskräcRKer den förra den sida, hVarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS. barnit. .. stygdhis widh Lg.">Bil 270. - opersonl. med ack. männena stygdis widher ok stodho annars hugha Lg.">Bil 317. - Jfr vidherstyggia.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• stygia: -as Bu 13.
• -ir.
• -þe.
• styggis Bir 3: 230.
• stygges Su 3.
• styykis Bir 4: (Avt) 178. imperat. refl. stygs Kl 266: Ber 286 ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛏᛦᚵᚵᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Styggia (II)
• Styggia (III)
• Styggia (IV)