Sven

Old Swedish Dictionary - sven

Meaning of Old Swedish word "sven" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

sven Old Swedish word can mean:

sven
L.
sven
1) sven, gosse. " suennen öptö ok grät" Lg.">Bu 22. han gat eigh vänt suenen Fran cristo ib. sagho suenen ii bränanda bKLemming. 1862.">Ale ib. tagh swenin oc hans modher Lg 35. - yngling, ung man. tu hion giþto sina dottor vngom svene Lg.">Bu 30. " tue unge suena läto väruldena" ib 152. ib 27. KL 88. 2) sven, tjenare. böþ sinom suenom binda storan sten viþ hänna hKLemming. 1862.">Als Lg.">Bu 505. " suenane giorþo sins härra Lg.">Buþ ib. lop han (Abraham) mot them oc lwtadhe them oc sagdhe härra än iak är thin win, tha far ey KLemning. 1860. SFSS.">Bort ower thin swen" MB 1: 188. han. .. tagher the en mönstran kKLemming. 1862.">Alff. .. oc fik swenomen at siwdha han ib 189. " rike män oc wäldoghe foro siälwe mz sino fä, eller there Främsto swena" ib 221. (konungen) tuli sinom suenom änga iLgärninga RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 49 (125, 53). herra Fräderik reedh ij skogh at lkiagha han hafdhe mz sik swena twa Fr 2771. " husKLemning. 1860. SFSS.">Bondin gik tha hänne ij geen han kKLemming. 1862.">Alladhe rasKLika a sin sween ok badh han taka hänna häst" Iv 3952. jak (KLemming. 1862.">Alexcander) är een swen til lhans (Guds) Lg.">Budz KLemming. 1862.">Al 5820. " lthu tiäna ey honum (Gud) SOm lydhoghir swen" MP 1: 245. kib 67. KL 372. Lg.">Bil 353. KLemning. 1860. SFSS.">Bo 68. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 177. MB 2: 167. - med särsk. afs. på Svenska förhållanden: sven, vapensven. (i sht hos en storman anstäld) vapenför tjenare. JFr Hildebrand, Sveriges medeltid 2: 261 f. wilium lwir at. .. härtugh händikter af finlande hawe fiuretighi hästa. .. hwar riddari äller swenawapn fiäru. oc samulund kunnunkä. andre þe sum äru kKLemming. 1862.">Allaþir twa swenä SD 1: 670 (1285, gammKLemming. 1862.">Al afskr.). ey maghä byscopä, riddärä, äller nakar af förnäfndom swa Lg.">Buþne, riþä med flere swenom än skipat är i warom stafghä ib 5: 479 (1345, nyare afskr.). nu kan så hända riddare eller swena biuda theras swännger och tiänare sla, sarga eller dräpa annars mans swen MBla Stadgar [såSOm bihang till BiäRKöa-Rätten utg. af J. Hadorph]. 1687.">GS 50 (1448). ib 66 (1489, orig.). " huilka jordh jyries philipsSOn haffþe andrise martinsSOn sinum swen for sina þiänist latit ok giuit" SD 6: 19 l(1348). kännis iak (ɔ: knwt KLemning. 1860. SFSS.">BoSOn riddare).. . at hafua gifwit. .. köneka diekn, min swen, fulla maght. .. at wtkrefia oc vpbära the päninga min fadher. .. fore godz. .. .. . gaff innan västraaros biscopSDöme ib NS 1: 23 (1401). gifuer iak minom svene hanuss eriRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KSSOn min gra häst ib 514 (1405). " befälir jak til hans nadh min swen for:da hanus eriRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KSSOn oc min pilt olaf, hwilke mik trolika af barndom thiänt hafua ib. lather jac forneMPda herra skanung oc KLemming. 1862.">Alle hans swene, SOm i flok oc fornötha meth waro at thet samme sinne, SOm mic then skaden gkofes. .. qwitte. .. foe KLemming. 1862.">Al ytermere manningh" ib 2: 190 (1409). ib 191. marskens swena RK 2: 5846, 5921 o. s. lv. han (marsken) war mektig aff skip oc swena ib 7212. han (Puke) skreff sin breff tilengilbrect swena oc badh the sculle KLemming. 1862.">Alle honom tiena ib 3078. lkib 2744, 2754, 3108, 3213, 3228. war erchebyscopin fulth snar syna swäna till hopa kKLemming. 1862.">Alla ib 3: 415. " om mine swäne görs ider tem behofBSH 4: 305 (1501-2). varrth edher swän nieclis claffwesSOn slagen" ib 321 (1502). vi (6) her erik trolles swena, iii ()3) biskopens swena aff wixsio, vi (6) her twra jensSOns swena loghaa her i viii (8) dagha ib 5: 255 (1508). " jagh sändhe myna swena til wändel SOkn" ib 482 (1511). " myna swena äre grepne och killa hugne ok slagne och mistha hästha oc härnisk" ib 483. " ny fyrä eller sex dage siden war ther ingen i vpsKLemming. 1862.">Ale aff erchebiscop[]en] s swennä. nw är ther komme wedh xl l(40) medh theres harnisk" ib k484 (1511). her eric johansSOns swenne ib 549 (1515). föRKynna hans swenna wara i ban ib. 3) sven, man SOm perSOnligen gör konungen el. riket tjenst med häst och vapen och der för åtnjuter vissa företädesrättigheter men icke vunnit riddarevärdighet, man tillhörande adelns lägre KLass i värdighet kommande nsät efter riddarne, väpnare. JFr Hildebrand, Sveriges medeltid 2: 188 f. a) i särsk. uttryck med prep. och suBSt. vapn: sven a vapn (swenavapn. senäwapn). firibiuithum wir. .. at hwarte riddare äller swenäwapn. ther qwäde sik siu ki mällin mäþ vquädthins ordthom. cKLemming. 1862.">Alle eigh vtroen. .. ok ängte quäþins ordh annat. ok uiti þät. at uitis þät riddärä. äller swenawapn. ok gita the egh wart sik þär fore mäþ twem riddarum. riddäre mäþ twem swenäwapn. swenavapn scKLemming. 1862.">Al af os taka plikt SD 1: 669 (1285, gammKLemming. 1862.">Al afskr.). hirþdränger thän sum slikt tara a mot riddärä äller swenavapn ib. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen ib. hwar riddari äller swenawapn ib 670. - sven til vapn. biskupä oc riddär oc swenä til wapn VGL Iv 19: 1. - sven mädh vapn. mange swena mz wapn ok skytta RK 1: 3878. b) i samma betydelse utan dylik tillagd bestäming. riddarä ok swenä af wart raadh rijdhen iwer land. .. mädh XII hästum. .. swenä riddär widherlichä vten wart raaSDh rijdhen mädh VI hästum; minne män firi sik mädh twem hästum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). " hawer riddare äller swen barn äffter sik" ib 476 (1345, nyare afskr.). hwilken Frälst will hawa sit godz, han se sik riddäre äller swen ib. ib 477, l478. lmäth biscopom, KLäRKom, riddarom ok swenom., KLemning. 1860. SFSS.">Bondom ok köpmannom BtRK 33 (1359, orig.) ärlike män. riddara oc swena. aff rikesins radhe VAH 24: 321 (1424). MBla Stadgar [såSOm bihang till BiäRKöa-Rätten utg. af J. Hadorph]. 1687.">GS 28 (1375, orig.) ., 50 (1448). aff hedhendomeno Frälst oc riddara oc swena siälfägha BSH 2: LXX (1413). riddara ok swena RK 1: 379, 392, 2188, 2447. lib 2: 1612, 1632 o. s. v. riddara oc swena ther nest vnder barnit ride. .. köpstadzmän ok KLemming. 1862.">Almoge sidan efter dragha ib 8612. ib 8618, 8621. " war erchebyscopin fulth snar syna swäna tiil hopa kKLemming. 1862.">Alla och KLemming. 1862.">Alle the mz honum wille hKLemming. 1862.">Alla dKLemming. 1862.">Ala fyädrunga och oplandh manga riddara och swäna mz i blandh" ib 3: l418. tha foor han (konung Karl) tiil oplandh. .. mz xiiic (1400] sadhela lhästa raska swäna och jo the bästa ib 442. " satto swenana KLemming. 1862.">Alla i en stoock. .. riddara lagdos i tornit nidh" ib 1: 3884. drotzet matius var tha swen ib 1596. " en swen heet erengisl plata" ib 1116. " herrä nicKLes abyrnäSOn. gözstaff tunäSOn. magnus niclesSOn riddär. joan cristinäSOn swen" SD 5: 567 (1346). " joan cristinäSOn oc dan niclesSOn suenä" ib 568. jac. .. bidher erlika men härrä beinct karlsSOn riddare oc KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Birger karlsSOn swen., mina brödher, siin incigle fore thetthä breff at hengia ib NS 1: 60 (1401). incighle ärlika oc wälKLemning. 1860. SFSS.">Borna manna herra karls aff thöptom riddara, hera thordz KLemning. 1860. SFSS.">Bonda riddara, knwt eschilSOns oc ysanc ysaacSOns swena ib 210 (1403). thässe waro neMPdin: knwt bänctSOn, karl gädda, olaf harKLemming. 1862.">AlSOn. karl erikxSOn, wlf SOnaSOn, jäppe störla, swena (de samme nämnas 141, 142 väpnara, och 142, 147 Frälsis män) ib 2: 146 (1409). BSH 1: 131 (13771), 2: 39 (1396), 41 (1396). wälKLemning. 1860. SFSS.">Borus sweens bänktz arwidSOn incighle SD NS 1: 31 (1401). wälbördoghom swen magnus karlsSOn ib 553 (1406). " giorþos vt härscap tel kesarans garþ siax þusand ok siax hundraþ ok siaxtighi ok siax riddar ok suena" Lg.">Bu 508. Iv 45, 65, 156, 193. " om man thän matte nakar stadh finna ther sik thordhe här nu vnder vinna santiggia riddare äller ok sen at väria idhart land fore tholkit meen ib t419. hwariom riddara ok ärlik swen" KLemming. 1862.">Al 3095.
sven
4) sven, handtverRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KSsven, gesäll. " vanom vi mestärämannom. t þe oc þerrä swenä magho Frälslikä sökiä KLemming. 1862.">Allä köpstaþa" SD 5: 638 (1347). " ui swenanae wi ärom thes begärende thet hwar en swen. .. at iiij tidher j arinna skKLemming. 1862.">Al lhuar en leggia wth iiii päninga til liusinna" SO 3. " huar en swen ther wndrande komir ok sik städir wm lön ib. hwarth fiärdux aar skKLemming. 1862.">Al han wth giffua liiii päninga. lika mothe lthom andra swennommon ib. lika mothe thöm anderom swnomnom ib. nar swenanne skaffare wil thom til saman i eth hws kKLemming. 1862.">Alla ib. "ib 4, 5, 6, l7, 18 o. s. v. lscKLemming. 1862.">Al lengin gultsmydz swen göra sina egna gerningk vtan sins hosKLemning. 1860. SFSS.">Bonda wtschapp huilken hosKLemning. 1860. SFSS.">Bonda tz weth mz sin swen ock dyll tz mz hanom böthe i eMBetet ena hKLemming. 1862.">Alffua lödigha maRK sölffuer ok svennin böte sex öra ock bliffue eyg swen tess bäthre ib 147. schKLemming. 1862.">Al. .. engen swen i samma äMBete göra naghat sycke verck ib. ib 148, 149, 150, 152, 153 o. s. v. 5) handelsbiträde, agent. herman enbeke, syrenbergx swen i lybekä SD NS 1: 589 (1406). - JFr KLemning. 1860. SFSS.">Borghara-, brudha-, Lg.">Bur-, by-, dura-, fatLg.">Burs-, fäste-, gilde-, gildis-, gulsmids-, hof-, hvardaMBla Stadgar [såSOm bihang till BiäRKöa-Rätten utg. af J. Hadorph]. 1687.">GS-, härra-, hästa-, kamara-, källara-, känne-, köp-, köre-, ledhe-, legho-, läre-, myntamästara-, myntara-, mnästar-, prästa-, radh-, reþo-, skip-, skomakara-, sma-, smidha-, stKLemming. 1862.">Al-, stKLemming. 1862.">Alz-, stekara-, stuvu-, sätu-, þiänisto-, visthus-sven, äfvenSOm donde 2.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • sween.
  • swän.
  • svene B u 30 ; SD NS 1: 514 (1405).
  • -ar.
  • swänner GS 50 (1448). med art. sing. nom. suennen Bu 22, 27.
  • svennin SO 147.
  • swennen ib 6, 21.
  • swännen MB 2: 167. ack. suenen Bu 22.
  • swenin Lg 35.
  • swenenom KL 88.
  • sueane Bu 505.
  • swenane SO 3.
  • swenäna ib 5. swenena ib. ack. swenana RK 1: 3884.
  • swenomen MB 1: 189.
  • swennomän SO 6.
  • swenomnom ib 3. swenommon ib. gen. swenanne ib. swenena ib 6 ),
  • svena duker
  • swenne dwker )
  • svena lön ,
  • svenamur (swene-),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚠᚽᚿ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
BtRK
(Bihang till Rimkrönikorna) Then Andra Delen til Rijm-Crönikorne hörande, innehåller åtskillige Konglige och Furstlige Förlijkningar, Föreningar, etc. Uplagd aff Johan Hadorphio. 1676.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
GS
Några Gambla Stadgar [såsom bihang till Biärköa-Rätten utg. af J. Hadorph]. 1687.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
VAH
Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens Handlingar.
VGL
Vestgöta-Lagen. Utg. af H. S. Collin och C. J. Schlyter. 1827.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
➞ See all works cited in the dictionary

Back