Þarf
Old Swedish Dictionary - þarfMeaning of Old Swedish word "þarf" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
þarf Old Swedish word can mean:
- þarf
- L.
- þarf
- 1) tarf, behof, behöflighet. med gen. thäs. thäs är äkke tharf at thu döö Bo 119. abbatisse oc conuentui j wazstena clostre. .. gifuom wi macht at taka swa dana quinnor. .. swa offta som thes tharff är VKR 3. " är thäs engin tharff eller nödh at sända mik" MB 1: 285. " ey skalt thu springa älla löpa. vtan thäs tharför (för tharf är)" Ber 257. medh. .. them som thes synis aff skäliche sak tharff hafua dispensera VKR 7.
- þarf
- 2) tarf, behof, det som (för ngn) är behöfligt el. nödigt; nödtoft. läg alt thet af, ther iuir mätes är ok iui naturalik tarf RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 24 (58, 25). " nar vi hawm. .. brödh oc klädhe. äpte thy som tharfwin] tilsighir. ey owirflödhelica" Bo 35. ib 68, 128, 131. " förande mz mik renasto klädhe til mins sons nyt oc thorff" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 285. " for ensampna tarffuena oc iämcristens nytta haffua rikedoma" ib 4: 52. " the päninga som the mik länt hafua innan mina tharf" SD NS 1: 352 (1404). - pl. örning flygher fughla högist, tho flygher han ey länge swa höght at han far ey stundom nidher til sinna tharfwa (naturæ necessiate ad ima descendit) Bil 157. " hon thäinadhe thera tharwm aff sinu fädherne" ib 265. " tå te sowa älla äta, alla a) nåkora andra sina tarwe göra" RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 87 (212, 95). " ha sik latr nöghia at sinom taruom" ib 23 (57, 25). hwar vnte androm iämwäl hans thärffwer som sik siälwom sina thärffwer MB 1: 110. alla the konster som mannenom äre ärlika eller tharflika, ey at eno til likamens thärfwa, vtan oc til siäla tharfwa ib 93. " got rwm är i hans hwse, oc alla tharwer honum oc hans wiwallom" ib 204. " huru var liofwe herra. .. lät sik vardha vm thera tharfwir" Bo 88. än thot barn haui sina thorfwe (necessiatem suam) RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 248. - förnödenheter. the sattus a skip badhin mz goz oc allom tarfvum Bil 268. " mamertinus. .. fik hanum skip ok kost ok alla tharue" ib 360. " iätto hänne mykin hedher oc alla tharfuar" ib 464. " jak hawer sport at hwete är falt i egipto lande, farin thiit oc köpen os waara tharfwer" MB 1: 240. ib 198, 243, 408. thöm som fara inbyrdes äpte tarvom ok ärandom sinom, ok suä thöm thet land wilia sökoa, älla täthan torvo fara åt tarvom sinom RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 65 (160, 71 ; ordet betyder här kanske: angelägenheter).
- þarf
- 3) tarf, behof, naturbehof. pl. om man gyther ey syna tarffuer giörth LB 2: 9.
- þarf
- 4) nytta, gagn. " stundom i pl. hvar wil fylghia thykkio ok tharf sinne" RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 7 (17, 8). skal godhr kunungr huxa huat almoghans tarf ellr skadhi må wara ib 31 (80, 34). skal. .. godhr kunungr sea medh förhuxan sinne huadh almoghanom må wara tar ella skadhi ib 32 (81, 34). thz almoganom må warda tarf åt ella förderuilse ib (82, 34). " huar som män varda vini firi tarua skyld, tå haldz suå lenge vinskaparen sum taruin fylghe" ib 37 (98, 40). städhga sin land ok rike wislika ok taflika, allom almogha til tarf ib 65 (160, 71). är thet. .. almoghans tarf ib (162, 72). " thet är almoghanom både tarf ok glädhi" ib 66 (162, 72). äru thön (lagen) ey almogahnom til frihd älla tarva ib 67 (164, 73). at en man giti thet. .. giort sik til tharwa, thär han må sik mädh födha, ok klädha, ok wäria ib 4 (8, 4). nytia thz tik til tarua ib 20 (51, 22). at han säter sik. .. vt firi almoghans hedher ok tarua ib 78 (193, 86). te skulu ey akta sit likamlika äruodhe ok wädha fram för then hedhr ok tarue, the skulu för sit örlögh få ib 81 (201, 89). um han räthr tik tin hedhr ok tina taruer ib 22 (54, 24). ib 56 (141, 62; på två st.). MB 1: 449. RK 1: 4280. RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 274.
- þarf
- 5) behof, nödvändighet, nödtvång. engoledhis sculu the stigha ofuir thessa maattona vtan ther finz oppinbarlicha tharff wtj VKR 43.
- þarf
- 6) nöd, betryck, trångmål. thz är tharflikin tharf som gifwir kronona (res necessaria est ista necessitas quæ parit coronam) Bo 106. " ther är tharfwanna hiälp (subsidia necessitatum)" ib 104. - Jfr nödh-, o-, siäla-þarf samt Boskaps-, lifs-þarvir.
- þarf
- 1) som har brist på det nödvändiga. hon. .. fan et ödhkn thörrst ok thärualöst til licams Bil 271.
- þarf
- 2) onyttig. " thz är tharffwalös stadher som ängin hawer gaghn aff" MB 1: 125. Jfr tharflös.
Part of speech: nn
Alternative forms or notes:- thorff Bir 3: 285.
- thärffwer ib 110 (på två st.). thorfwe Bir 2: 144, 248, 274.
- thorfwä ib 144.
- tharfuar Bil 464.
- tarua KS 78 (193, 86). gen -a. thärfwa MB 1: 93),
- tharva hus ,
- tharva lös
- thärua- )
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᛆᚱᚠ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Ber
- Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
- Bo
- Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- VKR
- Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
- Bil
- Codex Bildstenianus. Se Lg.
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- KS
- En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
- SD
- Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
- SD NS
- (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
- LB
- Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
- RK
- Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
Also available in related dictionaries:
This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.