Þiuver

þiuver Old Swedish word can mean:

þiuver

tjuf. " the äru tiufa, androm aFHända lönlika sit GOz utan äghanda wit ok wilia" STyrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvareST citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af KonungaSTyrelsen, tryckt i SmåSTycken på Forn Svenska.">KS 68 (169, 75). tine höfdinga äru otrone ok tiufa kompana ib. ib 69 (169, 75). SToria vigtig urkund, den förlorade Söderköpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. HiST, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.">SR 39, 45. " snattäre ok e fuldär þiuuär" ib 41. är swa faST þän þyuuer som kopyr som þän som STyäl SD 5: 638 (1347). " winne han ällär til þyufs ällär ranzmans" ib 378 (1344, nyare afskr.). fanga rättän þyuf ib. en þiuvr ok röuare Bu 26. " bryter thiwfwer mantz hws eller grawer vnder" MB 1: 337. " wardher thiwfwer dräpin a liwsom dagh" ib. " hawer ey thiwffwer STylda giäld" ib. " wardher STolith liwandis fä, fintz thz innan thiffws hände, eller hwse, tha skal thiwffwer twä giäldom ater gälda ib. "ST 430. " han for witade lauirs persson toyiala til en tiff" SToria. Utg. genom R. Hausen. 1881--83.">BtFH 1: 171 (1506). felte the xii nämpnde sotto lucia erixdotter til en ful tiwff for han STal en hor band swa GOt som iij öre ty dömdes aff hänne hwd och bad öron ib 193 (1508). ffelte the xij i nämpnde sotto thomas rayrier til en fulder tiwff for han döde wndan ij pund korn ib 220 (1508). ib 235 (1506), 292 (1510). jop nilis[son] rödile sargdes i konu[n] gx wald för i [1] ful tiwffure (för tiwffuer) som han STal en ko aff konungx saköre ib 223 (1508). thiwin älska gärna myrkith GO 233. ther är onth at STiäla som bondin är siälwier thiwuir ib 289. ib 617. " een ondh hittare är wärre än een thiwff" ib 812.

þiuver

2) ss skymford. Jfr Dom. rEGl. 36. kallar man annan tiuff. härinson. eller annat oquädhins ordh MEG (red. A) 54. ib (red. B) 59. EG 63. han haffuer giorth eth nijith forrädelsä ok eth tyuweri ok eth forBundh medh then gaMBle tywff tordh kogh FM 418 (1509). - Jfr fiska-, GOr-, huMBla-, hvinsku-, kirkio-, kloSTer-, konungs-, nätia-, runsio-, skafl-, viþertaku-þiuver, äfvensom o-, urþiuva.

Part of speech: nn

• þyuuer SD 5: 638 (1347).
• thyufwir ST 430.
• þiufren SR 45.
• þiufhuären ib 39, 41.
• thiwin GO 233.
• thiuff EG 63.
• tiuff MEG (red. A) 54 ; BtFH 1: 171 (1506).
• þyuf SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). thyuff ST 430.
• tywff FM 418 (1509).
• þyf VGL II þind. 7. tyfh MEG (red. B) 59. med art. thyufwin ST 430.
• thiwffs MB 1: 337.
• þyufs SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). pl.- ar),
• þiuva balker
• þiuva bot ,
• thiuva draghare
• thyuffua-.
• tyuffua- )
• thiuva hoper
• tiuffwahooper )
• þiufs bot
• þiufs eþer ,
• þiufs mal ,
• þiufs namn ,
• þiufs rätter
• þyufs- )
• þiufs sak ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᛁᚢᚠᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Þiuver (II)