Þrir

Old Swedish Dictionary - þrir

Meaning of Old Swedish word "þrir" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

þrir
tre. " komo þri kunuga tel hans mäþ sino offre" Lg.">Bu 72. aff noe föddes fore noe flodh thri söner MB 1: 3. gudh som är j threm gudelikom personom en sandir gudh Lg 68. " är gudh fadhir ok son ok then häLghe ande en gudh ok ey thri gudhi" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 122. " med þrem witnismannom" SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). med þrym hestom ib 375 (1344, nyare afskr.). þre messuäRKyä ib 563 (1346). hry corporalia ib. " þry gams ägg" ib 564. fiughur car thry af gul ok eth af silfuir Lg.">Bil 283. teþes þre soler a himnom ok ginog saman vm siþe alla ii ena sol Lg.">Bu 63. " i siälenne ok hänna þrem (kraptom) nimme ok minnas ok undanstanda" ib 185. " trea äru the ther sighias wara gudhlika dygdhe" RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 17 (45, 19). " hon skipte daghen ii þre tima" Lg.">Bu 5. þrigia ara gamalt barn ib. " han tok sik þrigia daga fasto" ib 63. forLg.">Budhu hänne the draplico thriggia dagha fastona KL 335. böte. .. þre maRK SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). firi þre örä ib 637 (1347). " näst värsthärto triggia öra landena i bynum ib" NS 1: 577 (1406). " j hwaria trigghia aars mote" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 5: 47. " för thriggia handa sak" KLemning. 1860. SFSS.">Bo (Cod. B) 340. " i trigge handa matto" Lgren. 1875.">LfK 113. at han skulle födha gudz almogha. treem ndhom ällar mz triggia handa födho ib 97. " trem sinnom sagdhe han the ordhen" ib. " han screff k cristiern tiil eeth breff äller try" RK 3: 2159. " huar twa ella tre äru saman" MP 1: 49. " egh skiptis twem äller trym all jngyälden" SD 5: 562 (1346). " gitär þätt. .. pröwätt oc fulkoMPnatt in till eens tweggiä eller þriggiä" ib 377 (1344, nyare afskr.). " sagdhe hans dygdh wara mere än thera thräggia" KL 273. " badh mik thöm thän riddara fa ther thöm threm brödhrom thordhis een besta" Iv 2736. " thässi therir teddos ther mz eno gudhliko walde" MB 1: (Cod. B) 546. " huart rike thr hauer godh skipilse, thet hauer tessa try, ridderskap, almogha ok fatökt äruodhis folk" RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 76 (186, 83). hon (aRKen) skal wara thryhundradh alna lang MB 1: 168. " þe varo at tali þry þvsand ok tu hundraþ ok fämtighi" Lg.">Bu 178. " þry ar ok þrätighi" ib 61. " war tha säm hundradha aara oc thriggia (Cod. A thry 4) aara gamall" MB 1: (Cod. B) 527. " þusanda arom ok þry hundraþ ok fiurtighi arom äpte guz fözlotima" Lg.">Bu 176. - i (innan) thry, i tre delar. monstrit brast syndher i thry Lg.">Bil 238. " äpter thera thränne släkter skiptes all wärldin i (Cod. B innan 526). thry" MB 1: 3. MD 324. " þre för träarþ? han tok. .. þry hus af sancti laurencii kiRKio. ok en þre (hortum) sancte agnetis" Lg.">Bu 418).

Part of speech: nl

Grammatical aspect: räkn.

Alternative forms or notes:
  • thri KL 107 ; MB 1: 3 ; Bir 1: 122.
  • þry VGL II þ 29. thry Bil 81.
  • threir MB 1: (Cod. B) 546.
  • thre Bil 81 ; MB 1: 5, 70, 188, 189, 192, (Cod. B) 526. tre MP 1: 49, 54.
  • tree PK 226. f. (nom., ack.) þrar VGL I G 2: pr., þ 4: 1, FS 2: pr. þreär UplL Ä 7: 1, 2, M 28; 1, 30: 4. þrea ÖGL Kr 2: pr., 3: 1, Vaþ 18: 1, 20: pr.; VML II Kr 1: 1 i var., SR 18.
  • þreä VGL I FB 8; UplL M 28: 1; SR 9.
  • trea KS 17 (45, 19).
  • þreia ÖGL Vaþ 18: 1, 20: pr., 22, 31: 1, 4. þräa VGL I S 4: 2. RER IB K 3, 5, 7: 1, MD 1: 3, 4: 2. RE IB II K 52, DR 4, 29; ÖGL VA 35; UPLL KK 1: 2, 3, M 28: 1; VML II KR 1: 1 I var; SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), 563 (1346); Bu 63.
  • thre VGL II K 52; Bo 238 ; Bil 485 ; Pa 4.
  • tre Bil 110, 794.
  • three SO 156.
  • tree Lg 68.
  • þria ÖGL Vaþ 35. thria MB 1: (Cod. B) 526.
  • þrie VML II Kr 1: 1. þrä UplL Kk 8: 1, 12: 1. n. (nom., ack.) þry. þri VGL II Fr 11, Form 8; VML II Kr 1: 1 i var.; Bu 397.
  • thri ib 12.
  • þru VGL I þ 5: pr. ack. m. þrea VGL I VS 5, J 6: pr., ÖGL Kr 2: pr., 4: pr., SML Kk 6, 13 i var. threa Bil 81.
  • þre VGL I CB, þl; ÖGL Kr 13; pr., SD 5: 637 (1347),; Bu 5.
  • thre SML Kk 6 i var.; Bil 80, 456, 915 ; KL 335 ; Al 7699 ; Lg 92.
  • tre MP 1: 54.
  • tree PK 227.
  • þriä SML Kk 6, 13. þrer VGL I K 17: pr. dat. þrim VGL I K 5, J 6: pr., Br 2; ÖGL Kr 2: pr., SR 18.
  • thrim SML B 5: pr.; MB 1: 58 (på två st.), 70. þrym VGL III 137; SD 5: 375 (1344, nyare afskr.), 563 (1346). thrym Bir 1: 167, 312.
  • trym SD 5: 562 (1346); Bir 1: 167.
  • thröm Iv 2684.
  • þrem VGL I Md 5: 7; SML B 5: pr.; SD 5: 480 (1345, nyare afskr.); Bu 175, 185, 523.
  • threm MB 1: 58 ; KL 313 ; Bir 1: 167 ; Lg 68.
  • trem Bil 794 ; Bir 1: 167 ; LfK 9hreem Iv 2736.
  • treem LfK 97.
  • þriggia VGL I K 13; ÖGL Kr 2: pr., Dr 18: 1. þriggiä VGL Md 14: 1, SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). thriggia Bo (Cod. B) 340 ; MB 1: 373, (Cod. B) 527; KL 335 ; Fl 957.
  • triggia MP 1: 176 ; SD NS 1: 577 (1406); Di 121.
  • þrigia Bu 5, 63.
  • þrigiä VG L I B 7. þryggiä Bj 12: 2. trigge LfK 113.
  • thräggia KL 273.
  • träggia StadsL G 9: pr., Thj 19: 1. thry MB 1: 4),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᚱᛁᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
➞ See all works cited in the dictionary

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.

Back
↑