Tilsätia

Old Swedish Dictionary - tilsätia

Meaning of Old Swedish word "tilsätia" (or tilsætia) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

tilsätia Old Swedish word can mean:

tilsätia (tilsætia): 1) foga till, tillsätta, tillägga. alla thessa forscrifuna puncta. .. skalt thu hedhra mz ene pater noSTer oc aue maria ellir mz twa. .. with thu mera til säthia tha mat thu thz göra ST 164. " scal engin undra hwi nochat är tilsat til thessa reghlo meer än förr war" VKR 46. i änga matto aff them (privilegierna) ath taka, eller tilsätia eller omskifta Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DD 1: 94 (1442).

tilsätia (tilsætia): 2) låta komma till, taga med. gullit kkan ey formeras j nokra gärninga vtan eldzsins tiLgärning. än eldenom tilsattom (apposito) smidhas thz j vmskiptelika formo Diga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: (Dikt) 270.

tilsätia (tilsætia): 3) inpassa på, lämpa till. med dat. min ordh. .. skulu vaxsa til thäs the äru fullelica moen oc tha skulu the qwämelica samanföghias mz thy thinge hulko the skulu tilsätias Diga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 340.

tilsätia (tilsætia): 4) tilldela, förskaffa. thridhi STenin smaragdus han tilsatte thik (appoSuit tibi) thän SOm saghde thik haua sakt thz thu ey sagdhe Diga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 221. " siäte STenin är adamas han tilsatte thik thän SOm thik giordhe licamlikin skadha ib. "ib 222. " jak skal tilsätia ok gifwa (apponam) honum sw skipadha sins hughx oplyptilse ok villo" ib 3: 469.

tilsätia (tilsætia): 5) uTSätta, blottSTälla? thz vil iak gärna tilsätia (tibenter illud expono) thän tidh iak gömis af thik Bo 109.

tilsätia (tilsætia): 6) tillsätta, förordna. vare exequtores äller andre. þer þe til sätyä af þerrä wäghnä SD 5: 567 (1346). " ib" NS 2: 63 (1408). huilken SOm tilsetther är ok valdher blyffwer SGG 128. " foghata älla andra ämbitzmän tilsätia älla affäSTia" HSH 16: 4 (1369). BSH 5: 512 (1512, nyare afskr.). FM 566 (1512). " ther war een merkelikin kämmenäre til sattir" ST 222. - förordna, anmoda. then oldermannen till setter at bera vars herra belate om pascha nat SO 187. huilken brodher SOm tilsetter warder at bera wars herra vpSTandelse belate om pas[cha] nath ib 196. - antaga, STädja. skal änghin tholkin pilth til säthia wthan werkmeSTarana loff SO 19. " fins nokor tolken pilth hafwer tilsäth" ib. " huilken SOm läriunga tilsäther ib 49. "ib 13, 21, 100, 113, 146, 154, 159. TS 25, 26.

tilsätia (tilsætia): 7) iordningSTälla, göra i ordning, utruSTa. han skal lata hus ok Borghr ok alla köpSTadhi wäl lok hedherlika byggia ok tilsätia (ornare et munire) KS 59 (148, 65). - ordna, anordna, bygga, uppbygga. eet kloSTer mykit unDirlica pryth oc tilsät (mirifice composito) Ansg 201. " sigh mik huru thz keserlika palatz är tilsaat (Disposita)" Su 136. " tha the heLgha kirkia war tilsät (adjeficata) oc riket welskikkat" Lg 3: 345. - ordna drägten på (ngn), utSTyra. manga otalika människior. .. alle j wslom klädeBonat oc illa tilsatta Su 371. - utSTyra, uTSira, smycka, pryda. sagh han framga ena ährligaSTa fru, mykit clara oc skinande, pryDiplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDa oc tilsätta medh alle äro oc höfwizlikhet (omni ornatu et honeSTate præclaram) Ansg 177. mondo the hawa twäfald klädhe oc fodhradh älla nakat owiröpis älla wtkorlica tilsat (numquid curiosa) Bo 16. " thässin Diurin varo äkke tilsat oc pryd mz forgyltom betzlom oc sadhlom" ib 165. Lg 667. - (prydligt el. konSTmässigt) sammanfoga el. hopsätta. at min talan oc Dikt är ey swa prydh oc höffuisklika tilsaat Su 3.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so tilsätia may have also been written as tilsætia

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:

tilsätia sik , kläda sig, utstyra sig, smycka sig. kata qwinnor oc danzerskor som sik högfärdelika snikkade oc tilsatto Su 128. " badh at hon skulde sik skönlika oc ärlika til säthia" ST 221. - Jfr sätia til.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛏᛁᛚᛋᛅᛏᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

DD: Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

BSH: Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

Ansg: Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.

KS: En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.