Vis

vis Old Swedish word can mean:

vis

L.

vis

1) vetane, kunnig; vis, förstånDig; vittnade om vishet el. förstånd. octouianus viis man ok vitar. .. lät kKLemming. 1862.">Alla sik ena visasta spakano Bu 62. " johannes crisotomus vis mästare" ib 49. " iak huxaþe mina systor vara dara. oc fan iak sannare at hon är wrþen en þe visaste" ib 187. " juþa ok hälzt þe försto. ok þe visasto. läto sk þät Dighart angra" ib 197. ib 100. " var härra. .. sannaþe han vara. .. wisastan mästara þere const" ib 181. Bil 711. " en wiis philosophus" ib 535. " mön war mykit wiis (j KLemning. 1860. SFSS.">BoKLighe konst)" ib. " mön giordhe sik wisare än mästarin" ib 213. " vise mästara. .. letadho hwru wärdlin wardh" MB 1: 31. " thw äst en wiisman oc höffuisk (vitr naðr oc listugr)" Di 36. ib 35, 280. KLemming. 1862.">Al 157, 163, 179. " helsar iak thik porum wiis" ib 4364. sKLemming. 1862.">Alomon wise RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 69 (170, 76). " aff visom läkiarom" KL 362. osniellan ok litit vnDirstandande forma iak at göra ympnit sniellan ok visan KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 255. " man kan icke skapa menniskien stragx saa wiis och KLoch, som henne bör wara" FM 489 (1510). " mangha waro ok ära ydher tyl handa som. .. ära wysane ok KLokana. än iak är" Gers Frest Inl. görs henna storligha behof wardha wysz ok KLok tyl ath waktha sik ok stridha moth swa dane fiende ib. " tyl ath göra menniskene wysa ok Frunomstogha moth dyöffwlsens forsath ib. fore KLemming. 1862.">Alla män tha ära the wiis" KLemming. 1862.">Al 40. " hwa är swa viis (för oviis?) at han rädhis ey sin skadha (tam quis inops mentis quod non timet a noceumentis)" GO 987 ; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 387. thz ordh sagdhe en tunga wiis mz wiso radhe oc wise akt haffwer thu thz ordhith sakt KLemming. 1862.">Al 8342, 8343. " medh wise föreakt" RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 82 (203, 90). medh. .. wise daghtingan ib 75 (185, 82). mz blidho änlite. viso oc vyrdhelico KLemning. 1860. SFSS.">Bo 27. - förstånDig, som förståg si på (ngt). jak är ympnyt sniällir oc viis til radha (sapiens ad consilia) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 464. the äre vise til KLemming. 1862.">Alla ära Fr 2737. RK 2: 2924.

vis

2) bekant med (ngt), egande kännedom om el. erfarenhet af (ngt). vara vis, ega kännedom om, veta. med gen. the Frw heet olipiaDis wään ok fagher thäs war han wiis KLemming. 1862.">Al 150. " han wan idhar stadh miteraDis ok brände han op thäs ärin ij wiis" ib 2408 (båda dessa ställen måhända att föra till följ. ord 6). - med prep. um. KLemming. 1862.">Alla qwinnor waro Bundna vnder thetta band, vtan the waro wiisa om gudz wilia MB 1: 134. - vara el. komma i erfarenhet (af ngt). med gen. k cristiern hade tänkt swänskom saa harth eeth riiss gudh them naadhe som täss haffde warith wiiss RK 3: 2401. " vara sik vis, veta. med ack. KLemming. 1862.">Alexander thz war thik wis thz iak haffwer thik lätith winna KLemming. 1862.">Alla men A 8595 (måhända att föra till följ. ord 6). - vardha vis, lära känna, få veta, få besked om, erfara (ngt) ij thänna tima vardh konungin viis huilkin ära ok huilkin priis herra iwan hafdhe wunnith thär" Iv 1829. helena wilde wiis wardha hwilkit korssit wars herra ware Bil 87. - med gen. el. ack. hwar som aarla riis han wardhir mangs viis GO 9. ib 489. " miin Fru thäs viis nu vordhin är at ij swa lönlika hafuin varith här" Iv 1354. KLemming. 1862.">Al 7616. " hans nampn vil iak nu vardha viis" Iv 1266. - erfara, komma i erfarenhet af, röna, upplefva. med gen. el. ack. tha wart han thz äuintyr wiis Iv (Cod. B) 691. " lithet äpter warth han thz wiiss" RK 3: 1519. " wy sculom sigher wynna och saa priis saa wardher han (Tord KLemning. 1860. SFSS.">Bonde) mz k kKLemming. 1862.">Alr täss wiiss ib 32. - vardha manz vis, träda i sexuell förbindels med en man, hafva köttsligt umgånge med en man. justina wilde ey wardha mans viis" Bil 447. " en nunna som KLemming. 1862.">Aldre war manz viis" ib 686. - JFr KLemning. 1860. SFSS.">Bok-, iäm-, lagh-, o-, rät-, skiäl-, vrang-vis.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

• viis.
• wiiss.
• viis.
• wiss RK 2: 2924 (i rimsl. med pris.) wysz Gers Frest Inl. ack. m. visan. f. wysa Gers Frest Inl. dat. f. wise KS 75 (185, 82), 82 (203, 90) ; Al 8343.
• viso.
• wisir MB 1: 573, " hvarest denna form uppgifves tillhöra Cod. B. vise" ib 31 ; Fr 2737.
• viisa MB 1: 134.
• wyse Gers Frest Ind. dat. visom. best. form nom. m. wise MB 1: 7 ; KS 69 (170, 76). ack. m. wisa ST 413.
• wiso ib 415.
• visare.
• wysane Gers Frest Inl. superl. visaster),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛁᛋ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Vis (I)
• Vis (III)