Vissa

vissa Old Swedish word can mean:

vissa

L.

vissa

1) visshet, viss el. säker kunskap, tillförlitlig upplysning, säkert besked. siþan han fik fulla visSO STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg.">Bu 24. " sighiande at i vilin höra mere visSO aff hanom (certius cognituri de eo)" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 169. " af hulkra ordom then kan änga visSO hawa SOm them höre" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 155. " iak weth. .. enga wisSO ther aa, hwat iak skal hymerike ällir hälfwite ffa" ST 183. han. .. fik swar oc visSO til sinna ordha oc spörian STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 69. " ther om bidhiandis, at the matten ther wisSO oppa wnffa" ib 3: 172.

vissa

2) det hvarom man är el. kan vara viss, det SOm är säkert. hwi takom vi. .. forganglikit for visSOna (caduca pro firmis et certis) Bo 37. " een skäppa mz wänto är ey hand ful mz wisSO" G O 447.

vissa

3) visshet, sanning. " at förST skulle troswikarene bewisa sina wisSO (d. v. s. sin tros visshet el. sanning)" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 214. " with thz for fulla wisSO" ib 136. ib 124, 138. " haff thetta för STadogha wisSO (fixam hanc sententiam teneas)" SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su 168. - Jfr vis, adj. (med säkerthet känd o. s. v.) 1.

vissa

4) öfvertygelse. for thz iak STadhfeSTher myna wissa och tro meth dyäflomen (quod immundorum spirituum. .. teSTimoniis. .. utimur pro approbatione fideci chriSTianæ) STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 112.

vissa

5) bekräftesle, bevis, bevisning. wthan [thw] gör os mera wisSO och höghra bewisningh oppa the gwdherna STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 116. - intyg, bevis, vittnesbörd. konunghen. .. bödh sinom twem swenom STiäla barnti ok dräpa j skoghe ok bära sik atir til visSO hiärtat Bil 771. vittnesbörd, bekräftelse, STadfäSTelse, säkerhet. särsk. i förbindelsen til mere (ytermere) visSO, till ytterligare bekräftelse, till ytterligare el. STörre säkerthet, till yttermera visSO. til thässa tileghnan ok oplantningh mere wisSO ok vitnisbyrdh bedhis iak hedherleca manna incigle. .. meth mino eghno for thetta breff SD NS 2: 52 (1408). til thässa gäff mere wisSO, vitnisbyrdh ok STadhfeSTilse ib 53 (1408). " till hwilkenss breffs mere wisSO bedhis jach ärlika manna insighle. .. meth mino eghno, till withninsbyrdh fore thetta breff" ib 1: 9 (1401). " till mere wisSO ok witnesbyrdh bedhioms wij hederlika manna insigle för thetta breff" ib (1401, nyare afskr.). til mere wisSO oc höghre bewaringh bedhis iac erlica manna insigle. .. medher myno eghno hengia for thetta breeff ib 1 (1401). " til mera wisSO ok forwarilse" ib 6 (1401). " till mere visSO oc STadhfäSTilse her om" ib (1401). till thes mere visSO oc vitnisbyrdh at swa är giort SOm nu är sakt ib 8 (1401). " til mere wisSO hengiom wi war incigle fore thetta breff" ib 442 (1405). ib 11 (1401) o. s. v. BYH 1: 193 (1384). til thäs mera viSO oc foruaringh b 266 (1467). til thetta breff ythermere wissa ok STadfeSTilsä ib 283 (1498). tess til ytermera visSO ok bätre forwaringh Upplands LagmanSDomBok 1490-94 s. 115. SO 161, 162. paulus til lmere wisSOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su (ut omnis SOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Suspicio tollertur) sände dyonisium aff sina wäghna at sighia the samu ordh til thän blinda Bil 341. " the. .. insighladho dörina til mere visSO oc satto ther til vaktara" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 395. MB 2: 390.

vissa

6) försäkran. " taghandes aff hanom fulla lofuan ok visSO at han vilde ok sculde sith. .. biscopSDoms äMBete gudliga. .. holda" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 578. - säkerhet, garanti. luneta hafuer. .. fangith the visSO hänne a nöghä Iv 5550. " til lösn varrä gyäldä. .. þer wi hawum egh för visSOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su äller pant fyri satt" SD 5: 562 (1346). hwar man SOm egh hawer visSOs Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.">Su äller pant af os ib.

• visa: -o BYH 1: 266 (1467)).

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛁᛋᛋᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Vissa (II)

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.

• Old Norse - Cleasby & Vigfusson Dictionary
• Old Icelandic - Geir Zoëga's Dictionary
• Old Norwegian - Johan Fritzner's Dictionary