Viþerganga

Old Swedish Dictionary - viþerganga

Meaning of Old Swedish word "viþerganga" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

viþerganga Old Swedish word can mean:

viþerganga
L.
viþerganga
1) vidgå, erkänna, bekänna (ngt som man har nekat el. sökt att dölja el. som man kunde antagas önska el. hafva intresse af att dölja el. neka). han vidhirgik sannindena ok nekadhe ey vtan sagde, ey är iak chriSTus STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 21. " tha konungin ok alt armenie folk sagho diäflana oc hördho them tholikt vidhirga" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1860.">Gr 307. " om nakar skämmis at vidhirganga thz som hon lätir sik anSTerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1860.">Gra" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Bo 151. " vidhir gik han alla sina thanka" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 230. ib 264. " mange. .. vidhirgingo sina synde" ib 163. " iak widhergar mina synd" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber 229. " draparin widhirgik tha sik hawa dräpit hans fadhur" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 41. " jak widhirgaar. .. for thik at iak thiena minom gudh äftir laghomin" ib 170. " sara thordhe ey widher ganga at hon lo" MB 1: 189. diäfwllin vidhir gar at brudhin älska chriSTum owir al thing STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: l02. - med dat. nu wil vinen e uiþärganga vizorþeno (för vinsorþeno? vidgå att han varit vin; jfr STgöta-Lagen. Utg. af H. S. Collin och C. J. Schlyter. 1841.">ÖGL Vins. 6: 4) SToria vigtig urkund, den förlorade Söderköpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. HiST, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.">SR 5.
viþerganga
2) bekänna, bekänna sig tro. at thu sannelika oc wtan alla twäkan mz hiärtana troo oc mz mwnnenom widhergaar at thz wigda öfflätit är sandir gudh STröm. 1868--70.">Su 278. " at alla thina inälffwer widhergaa han wara sannan gudh oc man ib. - bekänna, bekänna sig till, bekänna sig tro på el. hylla. spurþar ok freSTaþar viþargangar iak (confesSTröm. 1868--70.">Sus STröm. 1868--70.">Sum) iheSTröm. 1868--70.">Sum chriSTum" Bu 416. " nar han (Petrus) vidhirgik sin gudh mz frälse röST Bi 2: 150. ey vidhir gingin the mit naSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPn älla thiäntin mik vm the skämdins ey for manna räddogha" ib 1: 10. tro alt thz the hälgha kirkia. .. vidhirgar ok känner ib 3: 378.
viþerganga
3) tacksamt erkänna; förkunna. wi loffwom ha alle oc widhergangom at han är godher MB 2: 168. " hiSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPane skulu vidhir ganga (confiteantur) thin vndarlico thing" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Bo 247. - under bekännelse prisa, lofva. thik widhirgaar (confitetur) kringom alla werldena the hälgha kyrkia ST 196. " antwardha ey them som tik widhergaa oc ära hedhningom" MB 2: 157. " nw fara släktena vp til himerikis. .. vidhirgangande thik oc sighia. alleluya" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Bo 247. " swasom skäliken människia tik känne och widhergaar" STröm. 1868--70.">Su 331. wphöghin hans hälga naSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPn, oc widhergangen (confitemini) han mz idhra läpa röSTer ib 326. - prisa, lofva, gifva pris el. ämne till pris. med dat. vidhir gangin herranom hans miskund oc vndarlica thing (confitetantur Domino misericordiæ ejus et mirabilia) STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Bo 246. STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 409. MB 2: 402.
viþerganga
4) förSTerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLara sin anslutning till, förbinda sig till, lofva. til tekn vidhirgangins (professæ) riddirskaps ok lydhno STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 338.
viþerganga
5) vederfaras, gå, aflöpa. them. .. tykkir sik wäl haffua widhergangit (accidisse), om the ey swasom oskälikin diwr hädhan rykkias STröm. 1868--70.">Su 245.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • viþerganga sik , gifva sig till känna. ther widhergik sik starkhetzsens gaffwa hwilka gudh gaff sampsom MB 2: 113. - Jfr ganga viþer.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛁᚦᚽᚱᚵᛆᚿᚵᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
SR
Upplysningar och Anmärkningar om en för Sveriges Laghistoria vigtig urkund, den förlorade Söderköpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. Hist, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.
ÖGL
Östgöta-Lagen. Utg. af H. S. Collin och C. J. Schlyter. 1841.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
➞ See all works cited in the dictionary

Back