Ytermere

Old Swedish Dictionary - ytermere

Meaning of Old Swedish word "ytermere" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

ytermere
koSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP. L. A) adj. ytterligare, vidare. för ty lather iak hanom oc hans arffuom leduga oc lsöa. .. för alla lytermera maning SD 10: 131 (1372). Til ytermere wisso oc witnisburd JämtlDipl 225 (1431). " til yträmerä wissä oc bäträ skäl" ib 236 (1437). " til lythermere visso ArvSTv 101 (1461). til thes breffs ytormere forwarilse HLG 1: 114 (1473). Effther thi at han ey ydermere skäl oc bewisning ther vpa haffdhe" NMU 1: 138 (1476). Tess til ydermere wisso och bätre forwaringh GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 2: 53 (1495). Til huilkens breffs STaffeSTilse oc ytermere bewisning SmåST på Fsv 2: 168 (1448). met ötther mere wiissa DN 14: 201 (1513). B) adv. ytterligare, mera, närmare. thet hon skulde ihtermere vare hanom thes throner ATb 24 (1454). ydermere än han nw forseedh är GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 2: 92 (1499). för alth then zacke och tiltal Bertil. .. hade honum tillakt och wppa sakt j Lubeke om sine huSTrv ok nw ytremre honum wppa scriffuit STb 4: 229 (1511). Ider är wel witterligt. .. som i oc itermere fortelie i then scrept SToria. 1816 ff.">HSH 18: 171 (1497?). skal och ey k. l[hans] ämbitzmän eller lnogra andra ytermera bekymbra sig medh nogodh STrandh wrak en som lagfen vtuiser G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 65. honom dräpir han än ythermera. .. thet är ythermera wndhrande ok sörghiande SpV 459. Ythermera sagdhe jomffru Maria JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 487. ib 464. Ythermera sporde wor herre. .. Ythermera samma dagh kom fore wor kera herre STb 4: 131 (1506).

Part of speech: ab, av

Additional information: adj. och adv.

Grammatical aspect: adj. adv.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛦᛏᚽᚱᛘᚽᚱᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
ATb
(el. ATb 1), ATb 2, ATb 3 Arboga stads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och Torsten Wennström. 1935--40. SFSS.
GPM
Gamla papper angående Mora socken. II. Arvid Siggessons brevväxling. Utg. av L. Sjödin och A. Pers. 1932.
HLG 1
Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm. I. Gillesboken 1393--1487. Utg. av I. Collijn. 1921.
JämtlDipl
Jämtlands och Härjedalens diplomatarium utg. under red. av K.-E. Löfqvist o. R. Swedlund. 1943 ff.
NMU
Närkes medeltida urkunder I. Riseberga kloster. Utg. av K. G. Grandinsson. 1935.
Småst på Fsv
Småstycken på Forn Svenska. Andra serien. Samlad af R. Geete. 1900-1916. SFSS.
SpV
Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
➞ See all works cited in the dictionary

Back