Ära

Old Swedish Dictionary - ära

Meaning of Old Swedish word "ära" (or æra) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

ära Old Swedish word can mean:

ära (æra)
1) bevisa ynnest el. GOdhet; begåfva. haua the hedherlika ok renliwis Frv mik hugnath ok äradh opPa tolf maParentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKer swenska päninga SD NS 2: 117 (1409). - belöna, löna. iak hafuer idher Alt offlitith ärith Fr 722. " län ok GOz vil iak idher gifua ok ära idher mädhan iak ma lifua" ib 728. - (?) thet är kununglik rätvise. .. wäghfarande mannom enkiom ok fadhrlösom barnom ok fatökom mannom wara huldr, ära wäriande (ära skulle möjligen kunna fattas ss stående för äro och obj. till wäriande; jFr Scheffes öfvers-: tueri honrem; sannolikt är dock ära felaktigt, kanske för ok thera; den Lat. text i skriften D duolecium abusionum gradibus, som ligger till grund för iFrågavarande ställe, har: advenis et pupilis et viduis defensorem esse) KLemning. 1860. SFSS.">Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom Parentes tillagda siffrorna utmäParentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 49 (123, 52).
ära (æra)
2) ära, hedra, gifva (ngn) är, låta (ngn) få ära, bevisa (ngn heder och ära. gaMBlan skAl man ära ok thän vnga lära GO 101. " huilke men sin herra swa ärande the waro wärde GOdh löön" Parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 1: l4515. - ära, förläna (ngn) ära el. heder. ära ok Fridha ok Främia GOdha män KLemning. 1860. SFSS.">Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom Parentes tillagda siffrorna utmäParentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 14 (33, 15) ; jFr 1. iak. .. äradhe han mz siälfuum mik Fr 682. " at ära oc hedhra GOdha manna likama oc been sidhan the äre dödhe" MB 1: 269. " vtan thu föLgher os, tha wardhom wi ey äradhe aff androm landom ib 350 lär ytAlia hedhrat ok kärath aff dyru liggiande fä hans häLgha bena" Lg.">Bil 248. " hwilkra liuärne är thy skriuat at the skulin äras. hwilka gudh äradhe" KL 203. - abs. om han (ɔ: var herra) ärar. hwa är thän ther man vanärar älla miswyrdhir KLemning. 1860. SFSS.">Bo 107.
ära (æra)
3) ära, egna gudomlig el. religiös vördnad el. hyllning, dyParentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKa. the äradho (glorificaverunt) ey viSDomsins gafwara swasom the skullo Bir 2: 307. " vi hafwm ängin annan herra än gudh fadher son oc thän häLgha anda han viliom vi hedhra dyParentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKa oc ära oc ängin annan" Lg.">Bil 599. " han hafdhe thz for ena sidhuänio at Al the kors som han saa. thöm hedhradhe han oc äradhe mz store gudlikhz (erat ei consuetudo omnes crues, quas videbat, devote veneari)" Pa 8. " lät han bära biälkan in i möstridh. .. oc badh at Alle skullo ära han" Lg 94. - med dat.? ära afgudha ofFre (sannolikt för äta af afgudha ofFre; motsv. ställe MP 2: 188 " har äta aff thy som afgudhum ofFras; i Lat. texten står: manducare de idolothytis)" MP 1: 234.
ära (æra)
4) prisa, lofva. " Alle äradhä gudh for thz som giort var" KL 138. äradhe han gudh oc lofuadhe ib 392. - med dat. loffwandhe oc ärandhe AlzwAlloghom gudh Lg 3: 661. takkandhe oc loffwande oc äradnhe AlxwAlloghom gudh ib 685 (dat. Beror dock på dessa båda ställen kanske på inflytande af de föregående med ärandhe koordinerade orden). - prisa, Berömma, loforda. tholik sidh ma man wäl ära Al 2313.
ära (æra)
5) förhärliga, förKLara. " lnu är time at iak skAl gaa oc ära (glorifeciem) min fadhir" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 35. the häLgho mäm. .. som äradhe (glorificati) äru mz jarteknom Bir 3: 238. " at min likame skulle äras (glorificavetur) äptir pinona j äronne" ib 1: 119. " äradha mandomin skAl skina som solin" Ber 213. han.. . hoPar at äras mz gudhi j himerike ib l11. Bir 2: 120.
ära (æra)
1) taga var på sin heder. man skAl sik ära tho man eno ware (quamuis sis teste seclusushonorifices te) GO 781.
ära (æra)
2) Berömma sig, skryta. the som sik äradho af sinne synda ilzsko MP 1: 158. " ära sik (gloriari) af kötino ok af myKLo thiänstio folke" Bir 1: 335. " ärande oc glädhiande sik j sinom syndom" ib 2: 231. refl.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so ära may have also been written as æra

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • ära sik ,
  • äras , berömma sig. skal man ey at enast i hopino. vtan fulcomit gärna äras (glorimatur) i dröuilsomen Bo 107. " then som astunda at äras (gloriari) i vars herra pino ok korse" ib 179. " om til höre at äras. tha skal iak glädhias oc äras i minom siukdomGr 318. sua som gamblo laghin äradhos (gloriabuatur) aff archine oc ängla brödhino oc aff thöm taflomen som laghin varo j scrifwadh oc androm höghtidhom swa skulle nye mannin glädhas aff nyo laghomen" Bir 2: 105. at liak ey fanytlika äris af muldinna färgho ok liti ib 1: 309. " äras af vt pystom säkkiom" ib 335. ib 4: 81. at the. .. ärins fanyttlelica, giuande almoso aff andra manna gooze (de distrobutione elemesoynarum bonorum aliorum inantiter glorientur) ib 3: 216. - Jfr vanära.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛅᚱᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
GO
Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Pa
S. Patriks-Sagan. Utg. af G. Stephens och J. A. Ahlstrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om Tungulus.
Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
➞ See all works cited in the dictionary

Back