Hvar
Old Swedish Dictionary - hvarMeaning of Old Swedish word "hvar" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
hvar Old Swedish word can mean:
- hvar
- L.
- hvar
- 1) interrog. vilken. a) i dir. frågesats. - li förening med ett suSTycken på Forn Svenska.">BSt. för hwan skul sagde gyswenen ATb 1: 310 (1469). b) i indir. frågesats. - i förening med suSTycken på Forn Svenska.">BSt. at the matto fa vita hwaria handa thät hafdhe thydha Hel män 222. - De under föregående ord hvar anförda STällen, som innehålla nom. hvar i direkt el. indirekt frågesats, kunna även föras till detta moment. 3) indef. var, varje, var och en, vardea. utan förening med suSTycken på Forn Svenska.">BSt. rend at göra. thz är tienda hwart som gudh han giffuer Gummerus Syn-STat 46 (1440). SvB 491 (börj. av 1500-t.). skall fför:ne jaco luSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPe och hans huSTrv hwart effter anet samme tridei pening nywta och haffue STb 4: 297 (1513). thesse aro the skoga som satagunden tilhöre, hwaria wid sina naSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPne scriffuidh Svartb 58 (1515). " sa at hwar i sijn sad skall thet nythe, som han är retther wdinnan" STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 544 (1515). swa sätyes STwthen mith mällen co twa andre oxa tamme hwarya sin wagewn widher STwthen STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 225. - hvar ok hem, d. s. herman göre them gielden vitterlige och rede fore hwar och hwem STb 4: 182 (1508). Jfr föegående artikel hvar 5. - n. hvart, vart och ett, alltsammans. STod pädhar haralson jnne for rättenom ok sadhe at fasybyörn lög hwart ATb 1: 52 (1456).. med gen. tha gifwm vi häradzhöfdhinganom. .. fulla makt. .. vatzSTena cloSTre thässa forscrefna skattajordher. .. alla loch hwaria thera om sik, faSTfara SD NS 3: 263 (1417). " the waro swa lika. .. at iac kunde näplika huargha thera känna for andra" Hel män 250. STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 3 (1474). " huilka suma peninga. .. myn kere husbonde forneSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPde jacob skreddare och jach redeligan haffua opBuret hälftenä hwwarth wora" ib 23 (1476).. .. sighiandhis til hwiaria thera JMTs 419. - hvar annar, varandra, den ene. . den andr. ath the (ɔ två äkta makar) goffue hwart anit huan tridie peningh, baade j löST och ffaST, och alt tet the ma huart annit giffue met lagen STb 4: 296 (1513). - i förening med ett suSTycken på Forn Svenska.">BSt. (el. suSTycken på Forn Svenska.">BStantiviskt pron.). han gaff huarghi creature the skipilse som henne war natwrlikaST MB 1 (Cod. C) 534. lowar jak hanum thät vhindrat fore hwarghiom manne VgFornmt III 7 8: 151 (1373). ib 152 (1375) , mullughagiallith aff scarum, swa sum äär twa örtogar aaff hwari STuwo ii scarum ib 157 (1384). " three STänge j hwariom tegom wm allan akar" Svartb 186 (1485). " ware man skal fisskä frijt vp vndher sith landh" SD NS 3. 577 (1420). thär är engin breff wppa giffwin wppa hwarghia sidhio VKJ 269 (1447). them. .. gom göamande sik hwarian tima af syndom oc laSTom SkrtUppb 224. til hwäria jwl draga noth til radzsins behoff STb 1: 142 (1477). swa tilbör ok hwarighe crisne människio ath göra STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 211. " item en karll for vj daga. .. iiij ortugh hwardh(!) dagh HLG 2: 53 (1516). j hwiario hänna ledamoth syntis eeth rädelikid hwffwodh JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 245. ib 2354, 257, 336, 431. - med följande karinalt räkneord. item är withande ath hwarie twe aff tessin landboom skulo göra en haSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPolima" VKJ 132 (1447). altidh förST til wharia fäm wersin äpther antiphonan skal läsas förSTa wersin Mecht 186. ib 333. " graffwes en dywp grop äller hwla pa hwäryo twa sior wm thär brönnen skal wara STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMskr 208. - med följande ordningSTal. Se SDw 2: 1239. "STb 1: 22 (1475). " gaff sinom kere bonda claus skreddare hwan tridie pening" ib 139 (1477). ib 302 (1481). ATb 2: 201 (1483) , - hvar en, var och en, envar. huru mykit, hwär en är kloSTreno gälskylloghir Abbedval i Vkl 83. (ugnar) aff hulkom huariom eene brinnande lughi opp gik J Buddes b 84. JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 292. at gudh är j hwiariom enom warom jämcriSTne ib 303. - en havr, d. s. Jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 95. ää meädhan wj liffuom alle, eth wart epter annath, tha lwiliom wj th siälff STyra och radha Svartb 192 (1386). - hvar hi, d. s. abbatissan. .. warde owir eno medh syslomannenom oc hariom hinom han vndir, sigh skipar SVklE 158. - tho haviro, dock, ändå, likväl. han fanger tho huarum clädhe oc brödh Vis STen 6. - annat hwart, se annar hvar. 5) indef. hvar hälzt nokor, vem som helST. at j allo älskis gudh jnnerligha offwer alth, ik ey hwars hältzST, nakors hällaghet äller godhgärninga STorleker lwke hona til at naghon älska mädh enkannelighom kärlek SkrtUppb 7. 7) rel. vilken. for hwan sculd tha forbyudhum vi (o. s. v.) SD 6: 343 (1352). Svartb 155 (1375). hiälpin mik. .. alle the hwa[r] s (möjl. fel för hwäs; jfr föregående artikel hvar 4) helgedoma och forskullan her i thätta mönSTre hedhras SvB 498 (slute av 1400-t.). alle gaMBle swerigis herra hwars siela gud nade SToria. 1816 ff.">HSH 16: 110 (1527, Brask.).
Part of speech: pn
Grammatical aspect: pron.
Alternative forms or notes:- hwar Svartb 186 (1385)
- hwart Gummerus Syn-stat 46 (1440) ; ATb 1: 52 (1456) ; SJ 2: 3 (1474) o. s. v. huart STb 4: 296 (1513).
- hwarth SJ 2. 23 (1467); PMSkr 35.
- wart Svartb 192 (1386). gen. m. hwars SkrtUppb 7.
- hwiaria JMPs 419. hwäria STb 1: 142 (1477).
- hwiariom JMPs 303, 431. hwarghium Vg Fornmt III 7-8: 152 (1375). hwarghiom ib 151 (1373).
- huarum Vis sten 6.
- hwari VgFornmt III 7- 8:157 (1384). huarghi MB 1 (Cod. B) 534. hwarighe MP 5: 211.
- hwarghia VKJ 269 (1447).
- hwiario JMPs 245, 254, 257, 292. hwiariio ib 336.
- hwan SD 6: 343 (1352) ; Svartb 155 (1375) ; ATb 1: 310 (1469) , 2: 201 (1483?); STb 1: 302 (1481) o. s. v. hwar STb 4: 182 (1508). hwardh HLG 2: 53 (1516). hwarian SkrtUppb 224.
- hwaria SD NS 3: 263 (1417). hwiaria JMPs 431. huargha Hel män 250.
- hwarie VKJ 12 (1447).
- hwaria Svartb 586 (1515). hwarya PMskr 225. gen. hwaria Mecht 186 ; Hel män 222.
- hwars HSH 16: 110 (1527, Brask). hwa[r]s SvB 498 (slutet av 1400-t.). dat. hwariom Svartb 186 (1385).
- huariom J Buddes b 84.
- hwäryo PMSkr 208.
- hwaria Mecht 333 ),
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᚠᛆᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- BS
- Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
- BSH
- Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
- Bu
- Codex Bureanus. Se Lg.
- HSH
- Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- MP
- Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
- PM
- Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
- SD
- Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
- SD NS
- (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
- SJ
- 2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.
- ST
- Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
- Abbedval i Vkl
- Ordning vid abbedisseval i Vadstena kloster. I Småst på Fsv.
- ATb
- (el. ATb 1), ATb 2, ATb 3 Arboga stads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och Torsten Wennström. 1935--40. SFSS.
- Gummerus Syn-stat
- Synodalstatuter och andra kyrkorättsliga aktstycken från den svenska medeltidskyrkan. Utg. af J. Gummerus. 1902.
- Hel män
- Helige mäns lefverne jämte legender och järtecken. Utg. af R. Geete. 1902. SFSS.
- HLG 2
- Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm. II--IV. Erogata 1509--1528. Utg. av I. Collijn. 1923.
- J Buddes b
- Jöns Buddes bok. Utg. genom O. F. Hultman. 1895.
- Mecht
- Hel. Mechtils uppenbarelser (Liber spiritualis gratiæ) öfversatta från latinet år 1469 af Jöns Budde. Utg. af R. Geete. 1899. SFSS.
- PMSkr
- Peder Månssons Skrifter på svenska. Utg. af R. Geete. 1913--15. SFSS.
- SkrtUppb
- Skrifter till uppbyggelse från medeltiden. Utg. af R. Geete. 1904--05. SFSS.
- Svartb
- och Svartb (Skokl) Registrum Ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med tillägg ur Skoklosters Codex Aboensis. Utg. genom R. Hausen 1890.
- SvB
- Svenska Böner från medeltiden. Utg. af R. Geete. 1907--09. SFSS.
- SVklE
- Stadga af år 1443 för Vadstena klosters ekonomi. I Småst på Fsv.
- Vis sten
- Den vises sten. I Småst på Fsv.
- VKJ
- Vadstena klosters Jordebok 1500 jemte tillägg ur klostrets äldre jordeböcker. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1898. [Beträffande dateringen jfr E. Noreen, Historisk Tidskrift 39, s. 187 f.]