Hvar

hvar Old Swedish word can mean:

hvar

L.

hvar

1) nom. sing. m. med plural bemärkelse. huru margha oc hwa the persone äru som näSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPda äru j scrutinio " Val i Vadstena kloster. I Småst på Fsv.">Abbedval i Vkl 84. - n. Vad. hwad hon las ällir lhwad hon giorde, thz wiSTo the äy Beckman STud 88 (1461). thän kan ekke wara ällir maa waar oskänioghir, j STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdz wälgärningom, hwilkin som weth haa hällir hwat han är SpV 423. - med följ. suSTycken på Forn Svenska.">BSt. el. suSTycken på Forn Svenska.">BSt. pron. föregånget av for. Se SDw 2: 1238. 2) indef. rel. eho, Var och en som, den som, vem helST som, vilken helST, vilken än. Se Dsw 2: 1238. har sik forsumar ath bidhia wan herra om syna myscundh. .. j tesse wärdldhinne, han wardhir inthe bönhördhir j andre wärldh STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 51. haar sin brodhir. .. hatar, han är mandrapare fore STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdhi ib 22. ib 95. " swarade han wredeliga seyande myn wen hoo twä äSTh ey troo wij ellir menom haffwa STort fortörnad konwng priamum" Troj 45. - hVar. .. hälzST, vem helST, vem än. - med plural bemärkels. thy. .. forbiudher jag vener eller frändher ha the helSTz Vara kunno Neuman Vokbal 79 (1456). - hVar som, eho, Var och len som, den som, vem helST som. haa som mik manar oc bidher MEcht 380. haar som ydkelica älzska r bannor j synom mwn, han skal wara forbannadhir aff mik STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 5. ib 6, 23, 24. " hwa eller hwilke som (d. v. s. om någon) thenna forneSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPda gardh wilia aterlösa aff kloSTreno, tha skal han giefua them fyra mark päninga ok tiwghu" SD NS 3: 606 (1420). hwa som twaas aff then dödhe oc komer vedh then döde igen hwat dogher hans twogningh STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 (hand 2) s. 68. - hVar thär. Se SDw 2: 1238. - hVat, Vad, Vad helST, allt Vad. hwad han haffwer för öffrad aff sin gambla tiäneST. .. thet förtärers i rikesens tiäneST STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 304 (1508). - hVat som, Vad helST som, Vad som, det som, Vad. huat som (d. v. s. om) ecke recker mwsin, tha skal han fornögia honom meth peningom STb 2: 180 (1486). - hVat hälder. Se SDw 2: 1238. - hVat hälzt, Vad helST, vilket helST, vilket än. med följande suSTycken på Forn Svenska.">BSt. el. ss suSTycken på Forn Svenska.">BSt. nyttjat ord.. .. mina quärn. .. meth allom. .. thet til ligger. .. huath thet hilSTh Vara kan SD NS 3: 101 (1416). " tha bipliktadhe sig andirs. .. at swara til alla tiltalan i hwat matto the kunno hanom helST ther i hindir göra" ATb 1: 354 (1471).

hvar

4) rel. vilken, som. jak tacke tik gernä och wil forskulda med liff och godz om thu wilt thet aff mik haffua for thet hwath thu hauer lddith for riksens skuld eller for myne skuld Thomas Varningsbref 6. " ath the äre ythermeer forplicthot viidh sin edh ath sithia naghen doom än andra gode men bwem k[ongen] skikker thär till" ArfSTv 48 (1461). " alth thet arff, ther thera fader erffue borde effther sina dotter kaderine oleffssotter. .. hwes siel STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdh nade" STb 3: 296 (1496). ib 345 (1498) , 467 (1500). thu är thän owir hwem STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdz fadhirs röST hördhis i iordanis flodh Hel män 148. 5) Varje, Var och en? hwar som thässe thry sannindh huat thima oc huat STadh ey mädh skrömtan älla flärdh af allo hiärta fram siger SvB 491 (börj. av 1500-t.). - i uttr. hVar och hvem. herman göre them gielden vitterlige och rede fore hwar och hwem STb 4: 182 (1508). Jfr följane artikel hVar 3. - Jfr ä hVar, hVat, hvi.

Part of speech: pn

Grammatical aspect: pron.

• huar Hel män 249 ; GU C 20 (hand 2) s. 61. hwar STb 1: 264 (1489); PMBref 304 (1510).
• hwa SD NS 3: 606 (1420) ; Abbedval i Vkl 84 ; GU C 20 8hand 2) s. 68. har MP 5: 6, 51.
• haar SpV 476, 477 ; MP 5: 5, 22, 23, 24, 95, 114 ; SkrtUppb 22. ha Neuman vokbal 79 (1456); JMPs 350. haa Prosadikter (Sju vise m C) 240; SpV 423, 511 ; Mecht 380 ; SkrtUppb 143 ; JMPs 350. hoo SpV 511 ; Troj 45.
• huat SvB 491 (börj. ab 1500-t.). hwat ATb 1: 200 (1464) ; SpV 223, 423 ; GU C 20 (hand 2) s. 68; Hel män 117 o. s. v. hwath Thomas Varningsbref 6. hwad Beckman STud 88 (1461); STb 2: 246 (1488); BSH 5: 304 (1508).
• hwes STb 3: 296 (1496), 467 (1500). hwess ib 345 (1498).
• hwem Hel män 148.
• hwen EK (Cod. C) 5. ack. m. hwen FM 259 (1506). Se Sdw 2: 1238, 1345 samt jfr R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan s. 6 f.),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᚠᛆᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Hvar (II)
• Hvar (III)
• Hvar (IV)
• Hvar (V)
• Hvar (VI)

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.

• Old Norse - Cleasby & Vigfusson Dictionary
• Old Icelandic - Geir Zoëga's Dictionary
• Old Norwegian - Johan Fritzner's Dictionary