Lina

Old Swedish Dictionary - lina

Meaning of Old Swedish word "lina" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

lina Old Swedish word can mean:

lina: 1) släppa efter, lossa (på). med dat. badh haurenciuma lena simom bandum Lg.">Bil 423.

lina: 2) mildra, lindra, gifva lindring åt, lätta, stilla. med dat. el. ack. þe (näml. þing) at linä som ofthung waro SD 5: 476 (1315, nyare afskr.). " at thu lina hans pino" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 201. at han matte sorgh sinne lina KLemming. 1860.">Gr 289. han lenar frestlilse oc alla andelika sorgh Su 307. KL 352. KLemning. 1860. SFSS.">Bo 212. Lg 3: 91. Su 40, 159, 344. " hans hiärta dröfvilse skuldo ther aff lenas oc vprättas" Ansg 185. lena wart wee Lg 3: 650. " tz lynnar tanna werk" LB 7: 60. ib 235, 236. lenar örnawärk ib 2: 38. " linar gamblan sywkdom j magh ai 50. ympna oc blodogha saaren lynande (leniebam) mz tätte kyssan Su 215. som idhra länktan maghi lena" ib 113. " sin hunger ok törst hon mwnde sa lena" MD (S) 267. - abs. ted lenar oc läker LB 7: 236. - gifva lindring åt, vederqvicka. med dat. el. ack. thz thu. .. ey. .. thino eghno hiärta linadhe KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 208. lena oc blidhka sin anda tröttan aff dröffuilsom Su 158. engen war then mik läkte ällir i nakro linadhe ib 196. ib 172. " ä swa offtha the wsle wilia sik nakot lena" ib 127. - abs. vär sant tholomodh j frestilsom oc lina ok lisar j dröuilsom KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 233. ib 3: 116.

lina: 3) hjälpa, bistå? andra ey j retthen lener MD (S) 291.

lina: 4) lätta, upphjälpa. linar thz röst ok löthir (vocales venas. .. lenire) LB 4: 345.

lina: 5) smeka. " lina äldher blidhka wngha älskarans öron" Su 77.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:

lena Bil 423 ; MD (S) 267 ; Su 40, 98, 113, 127, 158, 159, 172, 344 ; Lg 3: 650 ;
-ar LB 2: 38, 7: 235, 236 ; Su 307 ;
-er MD (S) 291 ; -as Ansg 185 ; Su 172.
lenna: -ar LB 7: 236.
lyna: -ande Su 215. lynna (pres. konj.) Lg 3: 91 ;
-ar LB 7: 60.
lener MD (S) 291 (i rime med wenner). impf. -adhe),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᛁᚿᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bil: Codex Bildstenianus. Se Lg.

Ansg: Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Bo: Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.

Gr: Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.

KL: Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.

LB: Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

MD: Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

Su: H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.

➞ See all works cited in the dictionary

Also available in related dictionaries:

This headword also appears in dictionaries of other languages closely related to Old Swedish.