Skiäl

skiäl Old Swedish word can mean:

skiäl (skiæl)

vanl. pl. L. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 204, 219, 312. 1) gränsskillnad, gränsmärke. Se SDw 2: 1298. funno the thär gamul rör oc skäl kaSTad Uppl Lagmandsomb 16 (1490).

skiäl (skiæl)

2) besked, meddelande, underrättelse, reda, redeogörelse. en pilter. .. som kunne göra skäll aff allo thy han at spurdes Prosadikter (STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJu vise m B) 201. iak wil sighia honom ther skel til ib 216. - förklaring, uttydning. SpV 8. hwi wille fadhren. .. kalla sik wara wallanna blomSTir. .. fförST gör mik här skäl opSTephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om TunGUlus.">Pa (aSTycken på Forn Svenska.">BSolve), mz faam ordhomib 11. ib 25, 27, 379. " thu haffwer j siälinne tre naturas. .. än j kroppenom haffwer thu fira. .. aff try haffwr thu the hälgha trefalloghetz tro än aff fira hälgha läSTins skäl (sancti evangelii rationem)" ib 502. " thy ägher hwar sokna präSTer taka lön. oc göra skäl a GUdz doom fore hwar sin soknabonda" SvKyrkobr 62. - redogörelse, räkenskap. kräffwer GUdh räkinskap aff siälinne, aff henne liiffwärne ok gärningom tha weth hon siigh ok rädhis mykith, ath göra skääl for siigh SvKyrkobr 257. 3) kunskap, övertygelse, visshet. Se SDw 2: 1298. - till skiäls, med visshet, beSTämt, noga. Se SDw 2: 1298. 4) urskillning; förSTånd; förnuft. Se SDw 2: 1298. thet jak wel besinder thet mz skälum, ath thenne werlden hon är mykith falsk STer. Utg. av K. G. Grandinsson. 1935.">NMU 1: 91 (1413). the thig, som wthan sinne äru, ällir creatur som wthan skäl äru (irrationalium) SpV 12. " skälin som skal göra atskilnadhin mällan goth ok onth" ib 76. ib. ib 325. o ihesu war engaSTa hwgswalilse j likama ok siäl, mz sokkan ok sörghfullo hiärta bidhiom wi, at thu mz nadhinne fulbordha war skäl ib 591. människion(a) tanke bör wara swa som en radande konunger ok biudande ower henne fäm sinne mädh skiälena dygdom STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 245. ib 5: 77. sidhan thu kom til skäla (usum liberi arbitrii habuiSTi) SkrtUppb 79. SvB 151 (omkr. 1500). - STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJäl. hwarte the ythro sinne, äller then jndhre delen aff hans skäl äldar siäl wardh. .. hugswalande aff them övermer delenom j hans skäl SkrtUppb 340. ib.. . kärlekenom oc sötmanom som ihesus chriSTus tha haffdhe j sinom öwermer skälom ib 341. - sinne, yttre sinne. STyrom wi war likama oc war fäm skäl SvKyrkobr 11. ib 56. " aff thinom innermer oc yffuirmer skälom" SkrtUppb 173. 6) skäl, det som är förnuftigt el. skäligt, det som är rätt och STenianus. Se Lg.">Biliigt, det som är tillbörligt, rätt, STenianus. Se Lg.">Billighet. Jfr K. G. Ljunggren, Adjektivering av suSTycken på Forn Svenska.">BStantiv i svenskan 59 f. moth GUdlikom rät oc allom skiäld GUmmerus Syn-STa 41 (1425, vidim. 1440). ther tykkes oss atj gören. .. oss och crononne mynne en scheel wtj Lindblom Äbval 7 (1432). the är icke skäll, jach skall halla allan twngan STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 233 (1508) , H. Gadh). STeckning. 1904. [Av de särskilt STephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om TunGUlus.">Paginerade textSTenianus. Se Lg.">Bilagorna är I, s. 7--37, avtryckt ur hds. fr. 1513--27.]">Arnell Brask Biᴵ 34. skälen kräffua ath thenne nu bör neffzt som broligen är SToria. 1816 ff.">HSH 13: 98 (1524, Brask).

skiäl (skiæl)

7) det som lagligen bör göras el. iakttagas. - särsk. laga form, laga formaliteter vid överlåtelse av jord. laffrens birgirsson gaaff lyyST a fernäbo thi(n)ghe mäd faSTum oc fullum skälium skelighom manne jone. .. Vm Fornm Årsskr 3: 88 (1371). kennis jak. .. mik hawa giwit. .. giisle azurasson fulla makt. .. thät fornäSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPda gooz at fara mz skapt oc skäll a mina wägna Vg Fornmt III 7-8: 150 (1373). ib 151. SD NS 3: 7 (1415). " gyrom wi häridzhöfdhingin mäkthoghan. .. til at faSTo oc skäl at (+) gyra" ib 38 (1415). " STephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om TunGUlus.">Pa skapt och skäl hwllä. .. ib 89 (1415). "ib 123 (1416). - laglig gottgörelse el. upprättelse, laga böter. om wore klerker swäne eller nogen aff wore eder nogen oskäll giort haffde wille wi swa flyd ath eder skulle skääl therföre widerfares SToria. 1816 ff.">HSH 16: 13 (1526, Brask). 8) laga bekräftesle, STadfäSTelse.. .. ok ther til fulla wisso ok skäla tha bidher iak. .. Gadolin STephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om TunGUlus.">Pants STenianus. Se Lg.">Bil 271 (1366). til meera wisso ok skääl bedhis iak bisskedhna manna incighle. .. SD NS 3: 46 (1415). " engte fatades fore for:na smidhia. .. som war til skiäls befwnneth i syndagx almosane jordabook" STb 1: 154 (1478). STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 37 (1478). STb 3: 435 (1499).

skiäl (skiæl)

9) laga intyg, bevis. fore mera sannind skuld ok skäla SD 8: 195 (1362). tha haffdom (vi) thenna ärendin granlikga offuerwägith och badha delanna bewisninh ok skälar hörth Svartb 397 (1441). " hwlchith han eckä kwnnä bewisä hwadskä med breff eller skel Uppl LagmanSDomb 105 (1490). haffuer her oleff andree nagor ytermera skeel l.. . om then kelleren. .. tha kome fram meth the skel eller liffuendes witne HLG 1: 133 (1490). hwem then ene delen STephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om TunGUlus.">Pa huSTrv anna arffua wegna haffua borde, thet skulle bliffue til skelz, til ytermera skel komme STb 3: 435 (1499). - på bevis grundat laga försvar; bevis, bekräftande tecken. saa skööt han oc sin skääl til aaretalet som i breffvet STood at han then tiid ey war i landet" SToria. 1816 ff.">HSH 16: 89 (1527). 11) beSTämmelse, föreskrift. - mädh sva skiäl (skiälum) at, med det förbehåll att, med det villkor att. SD NS 3: 571 (1420). STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 118 (1506, H. Gadh). STeckning. 1904. [Av de särskilt STephens och J. A. AhlSTrand. 1844. Ett inom parentes tillagdt Tung betecknar den i samma band utgivna legenden om TunGUlus.">Paginerade textSTenianus. Se Lg.">Bilagorna är I, s. 7--37, avtryckt ur hds. fr. 1513--27.]">Arnell Brask Biᴵ 32. - sva mädh skiäl, at, d. s. SD 8: 29 (1361). - förutsättning, fall, händelse. mädh sva skiäl at, i el. för den händelse at, i fall. ranskakade thenne for:ne men millan SToe heermalax ok böle met swa skäll, ath böle boana skulu haffua enskilt tiill skoghen Svartb 524 (1477?). 12) förhållande. thätta är wndhirssam skäl (mira ratio), at mana blomSTridh at thz skuli blomSTras SpV 23. " at sacramentin haffwa j sik twäfall skäl (geminam sacramentorum rationem), synlikin ok osynlikin" ib 86. ib 547. - Jfr bolSTadha-, breva-, for-, gardha-, o-, vägha-skiäl, ävensom iämskiäla (SDw 1: 632) och skiälisSTen.

skiäl (skiæl)

1) oförnuftig, utan förnuft. jak är äkke aff thom som thässa mangha GUdha skälelösa oc döfwa hedhra oc dyrka Prosadikter (Barl) 31. " o i STena ok osinnogh äller skälalös creature" SkrtUppb 75.

skiäl (skiæl)

2) ond, skamlös, skändlig. - tygellös. effrenatus. .. otamber haSTgoger ok skälolös quasi sine freno racionis GU C 20 s. 209.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so skiäl may have also been written as skiæl

Part of speech: nn

• skiäld Gummerus Syn-stat 41 (1425 ; vidim. 1440). skäl. skääl SD NS 3: 46 (1415) ; HSH 16: 13 (1526, Brask), 89 (1527). skäll Vg Fornmt I II 7-8: 150 (1373); Prosadikter (Sju vise m B) 201 ; MP 5: 77 ; BSH 5: 233 (1508, H. Gadh) ;
• -om SD NS 3: 123 (1416). skel HLG 1: 133 (1430); Prosadikter (Sju vise m B) 216 ; Uppl Lagmansdomb 105 (1490) ;
• -z STb 3: 435 (1499). skeel HLG 1: 133 (1430). scheel Lindblom Äbval 7 (1432). pl. skälar Svartb 397 (1441) ; jfr O Ahlbäck, Svenskan i Finland 25),
• skiälalös (skäle-. skälo-),
• skiäla man
• skäla- )
• *skiäls bonde
• skels- )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚴᛁᛅᛚ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Skiäl (II)
• Skiäl (III)
• Skiäl (IV)