Þäkkia

Old Swedish Dictionary - þäkkia

Meaning of Old Swedish word "þäkkia" (or þækkia) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

þäkkia Old Swedish word can mean:

þäkkia (þækkia): 3) täckas, behgaga. haffde GUd unt oss helbregden tha haffdom wj gerne personlige warit benegde til thenne rese e huru GUd haffde tekt henne förskicke HSH 13. 34 (1524?, Brask). - refl. þäkkias, L.

þäkkia (þækkia): 2) täckas, behaga. personl. och opersonl. med dat. (el. i dess ställe ack.). gifwir jak honum fult vaald ägha ok äpter sinom gaghnom som honum thäkkis nytia ok skipa SD 8: 96 (1361). Priv f Sv st 69 (1421, avskr.). han matte epter laghum göra aff them hwat honum thechtes NMU 1: 117 (1440). " när GUdhi täckes honnm (sid) her aff werldene kalla Lagerbring" Saml 2: 277 (1465). G. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 66. nemo placet stulto nisi dicat quod placet (fel för: libet) illi jnghen täkkess daaren vdan han segher thet honom lösther höre GU C 20 (hand 2) s. 80. vir prvdens placebit magnatis een sniäller man skal täkchass herromen ib s. 110. 4) synas, tyckas. nw halffuer jak mynom nestbarnom winom ok frendom opta latit thet forstaa (ɔ att de kunde inlösa visst pantsatt gods), ok tekkis thet the wilia thet gotzet ey swa dyrt lösa ok ey kan jak siälffuer aatrlösa Svartb 333 (1431). - Jfr mis-, sam-, välthäkkia el. -thäkkias.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so þäkkia may have also been written as þækkia

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᛅᚴᚴᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

GU: Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

GU C 20: Latinskt-Svenskt glossarium efter Cod. Ups. C 20. Utg. av E. Neuman. S 1--583. 1918--20, (hand 2) s. 1--169. 1938--42. SFSS.

NMU: Närkes medeltida urkunder I. Riseberga kloster. Utg. av K. G. Grandinsson. 1935.

Priv f Sv st: Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer. Första delen (1251--1523) utg. av N. Herlitz. 1927.

Saml: Samlaren. Tidskrift utgifven af Svenska Literatursällskapets arbetsutskott. 1880 o. följ.

Svartb: och Svartb (Skokl) Registrum Ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med tillägg ur Skoklosters Codex Aboensis. Utg. genom R. Hausen 1890.