Mata

mata Old Swedish word can mean:

mata

1) mått, mål. byugger nokor mäSTarman skepit längre. .. än som skiparen haffwer honom fangith märke oc matto STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 5. " göris eth annath STarkth järn. .. haffwandis widher annan ändan matto äffther ath sätias gönom. .. järnith" ib 505. " om thässa findher thu oändelika matto (de his in infinitum modum)" SpV 531. " tha sägherklokkan sculde sla ltio, älla swa vm mato (vid det laget)" SD NS 3: 199 (1416). " ää sidhan gaddaborgh. .. war affbrutin, thet är widh ett aar och thrätighi eller swa matto (ungefär så) SBH 2: XXIV (1432). hon ränther STwndom mindra oc STundom mera. .. som är hwndradha march äller widher the matto" STena kloSTers Jordebok 1500 jemte tillägg ur kloSTrets äldre jordeböcker. Utg. genom C. SilfverSTolpe. 1898. [Beträffande dateringen jfr E. Noreen, HiSTorisk Tidskrift 39, s. 187 f.]">VKJ 11 (1447).

mata

2) mått, rymdmått. modulus li lithen maatha STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 (hand 2) s. 150. ib. choriis är en matta, haffwandhis j sigh xxx spän JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 290.

mata

3) mått, gräns. " haffdhe allas thera hiwl lwtgangit aff hälgha meninginna matto (metas sacri propositi)" SpV 211. - högSTa mått. thu haffwer här teeth fulbordoghetinna matto (summan) j the jomfru som wigdh är ok hälagh SpV 436. - rätt mått, måtta, måttlighet. Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 278, 370, 558. the ryggia mz radzins mattho (consilii moderamine) ok STyrslo SpV 143. - ivir mato (owermata, öwermata, öwermatana), över måttan, i hög grad. han hade ena deylegha dotter och owermaatta fagra Prosadikter (Sju vise m C) 224. " hänne hafdhe han öwermaathana kär" ib 238. ib 223. - i STor mängd. j then wrede drap han offwrmatthe aff grecana Troj 142. 4) läSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPligt el. passande förhållnade. koma thet alth i ena goda motto STb 1: 397 (1482). - til mato, på ett läSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPligt el. passande sätt; noga, helt och hållet. thu som. .. haffwer klarligha dygdhanna ällir laSTanna framlop til matto (admodum) skikkat SpV 138. " thu haffwer wttyth til lmatto (satis admodum) blomSTrande qwiSTins blomSTir" ib 545. lagom, måttligt. semilonSTum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUs. .. til lmottho longher STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 s. 564. - koma til mato, komma till rätta (med ngn el. ngt). jach skal redha STocholms boo swa wth, hwar jak kan koma til motto medh them, swa ath the ecke skulo tacka mik STb 1: 265 (1480). " wil gwdh ath rikith koMBir til roligheth, oc jak ma liffwa. oc än komma til bätre mattho mädh thetta hwsith" STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMBref 307 (1512?). - (?) hinrik. .. oc. .. gertvdha. .. sworo fullan eedh. .. at thöm war witerligit oc koma ltill matta at en STokholmsbo. .. war jnne lukte i eynne boodh ATb 2: 371 (1490).

mata

5) mått, grad. swa at the (ɔ avfallna nunnor) äru widh oändhelika matto argharen än the qwinnor, som liffwa j hionalagh SpV 109. tässa drothningh. . hwilken j otänkelige mattho offwärgar tässa abigial j ffäghrindh oc dygdelighet JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 290. 6) mått, mån, förmåga. i förening med ett poss. pron. chriSTi brwdh. .. drikkande aff sins härra brySTh, äpthir sina matto (nodulo), fulkoSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPlika STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUddomsins känno, ok indhra kärleksins sötma SpV 229. 7) sätt. NMU 1: 71 (1384). jac. .. hauer säth oc wnt. .. alt wort fädherne oc mödherne, som wi aghom j bornaby, vpa swa motto, at han hauer fongit mik ther vpa xl marker redhe peninga Svartb 208 (1396). " tilbindom wy oss. .. framhalla for:da siälakappall. . thes preST ok all annur beSTandelse i allom mathom" SD NS 3. 265 (1417). ib 472 (1419). i alle motha MUKopp 59 (1449). " j thässe matom kan jac ey liwa mz frögdh oc glädhi" Prosadikter (Barl) 22. wilt thu. .. witha skälix roos planteran aff alla matto (modis omnibus) SpV 20. " thätta göra ok widh samma matto (in hunc modum) manghe hälhge män ib 33. "ib l75. STenana haffwa jw kraffther swa som yrther haffwa pa sina matto STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMskr 494. HSH 16: 102 (1527, Brask). 9) sak, omSTändighet, fall. Se SDw 2: 1267. thy är skiparen jnthe pliktogher athergiffwa j the mattone (ɔ om vis major föreligger) STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMskr 13. 19) beskaffenhet, STällning, lag. at wore swena. .. finge en STor del aff theres heSTa i gän i onda motta HSH 13: 104 (1524, Brask). 11) tidpunkt. lag. Se SDw 2: 1267 och R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan 617. tha the gingo heem viidh the mottone, ath klockan war wiidh nyia STb 1: 396 (1482). - Jfr ivir-, midhal-, o-, öls-mata, ävensom ivirmatis, omatins.

Part of speech: nn

• matha: -om SD NS 3: 205 (1417)
• mattha: -o SpV 443.
• motta: -o Svartb 208 (1396) ; STb 1: 265 (1480), 397 (1482); -one ib 396 (1482).
• mottha: -o GU C 20 s. 564.
• maatta: -o PMSkr 5 ),
• mate (maate (oblik kasus) SD NS 3: 472 (1419).
• maathe: -ana Prosadikter (Sju vise m C) 238.
• mothe: -a MUKopp 59 (1449).
• matte: -a ATb 2: 371 (1490). matthe (oblik kasus) Troj 142 ; -a JMPs 290. maatte: -a Prosadikter (Sju vise m C) 223, 224. motte (oblik kasus) HSH 16: 102 (1527, Brask) ; -a ib 13: 104 (1524, d:o); vissa av dessa fall kunna även föras till mata),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛆᛏᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Mata (I)
• Mata (III)
• Mata (IV)
• Mata (V)
• Mata (VI)
• Mata (VII)
• Mata (VIII)