Sin

Old Swedish Dictionary - sin

Meaning of Old Swedish word "sin" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

sin Old Swedish word can mean:

sin
L.
sin
etzsynne Lg 3: 522, 538, 543, 544, 550. en sinne Di 15 ), a) en gång, en enda gång. at. .. han. .. KLemming. 1862.">Alder söögh synne modhers spyna mere än etzsynne vm daghen Lg 3: 522. " fran arla j morghons haffwir hon här warit. .. oc ey eth sinne hem gangit" MB 2: 209. " gudh gaffue iak matthe ethzinne at see hännas. .. änlite" Su 18. b) (än) en gång, ytterligare. han wil än et sin stridha KLemming. 1862.">Al 3132. " hwg henne än en sinne Sunder i tw stycke" Di 15. MB 2: 289. c) en gång, en gång i tiden, vid ett tillfälle. thz war et sinne at heym tog sin häst oc wapnar sik Di 17. ib 173. " mynss hwat tw sagde et sinne" ib 37. " et sinne sporde konungen wiDike hwi han war sa oglader" ib 111. ib 169. RK 1: (LRK) s. 216. Lg 3: 543, 544, 550. " thz hände etztynne at hon. .. gik jn j clostret vtan synne modhers. .. orloff ib 538. d) en gång, ens? at jak tik. .. ey eth sinne helsadhe mz minom mwnne (quod neque vocem quidem devotæ sKLemming. 1862.">Aluationis cor meum tibi. .. exhiLg.">Buit)" Su 285. - eno sinne (ena sinnä), en gång, en gång i tiden, vid ett tillfälle. tha kom han ena sinnä ij thänna kastella Iv 4216. - tu (thry o. s. v.) sin (sinne), två (tre o. s. v.) gånger. the heLga script theer iheSum christum fäm sinne (motsv. st. 2: 197 sinnom) hafua grathit MP 1: 247. M [1000] sin hade drotzeten sworet saa RK 2: 7066. - tvem (thrim o. s. v.) sinnom, d. s. thwem sinnom var swa ropat KL 410. MB 2: 403. han badh threm sinom MP 2: 10. ib 197. siongx gudz hedher siw sinnom wm daghin KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 52. " hällir äruodadhe the hundradha sinnom fore sina egna nytto. .. än entidh for min hedhir" ib 1: 148. ib 4: 36. Lg.">Bil 128. - fyrsta (annat, thridhia o. s. v.) sin (sinne), första (andra, tredje o. s. v.) gången. första sinne han skapadhe thäskyns thing, tha signadhe han them MB 1: 74. " at han skulle ey tha thynga pinona swa mykyt som första sinne" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 446. " kKLemming. 1862.">Alladhe at hänne annath sinne" KLemming. 1844.">Fl 1496. " tha han sa in annath sin" Lg 91. " tha han sa in thridhia sin ib. þriþia sinne hörþe han sik cKLemming. 1862.">Allaþan" Lg.">Bu 449. MB 1: 171. MP 2: 10. VKR XI. RK 2: 4794. Di 18. - et annat sinne, en annan gång. et annat sinne tKLemming. 1862.">Alade seueke till konungne Di 175. - thridhio sinne, tredje gången. MB 1: 70. fyra sinne, förra gången. thz sama silff som wi funnom förra sinne hema i waarom säkkiom MB 1: 247. fyrro sinnino, d. s. spurdhe han at, hwi han förro sinnino. .. tok aff sina krono KL 8. - sizta sin (sidharstan sin), sista gången, för sista gången. epistola som. .. ioghan mtei screff systromen siista sin Lgren. 1875.">LfK 139. jak skriffwar idher nw til sista sin ib. helsadhe iac hona nu sidharstan sin Lg 3: 515. - snimsta sinne, senaste gången. sniMPsta sinne hon honum sa KLemming. 1844.">Fl 1874.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • syn RK 2: 8093, 8892.
  • sen ib 6836 )
  • nogonsin BSH 5: 346 (1509) och sinne (sinna Fl 203 (i rimsl.). synne RK 1: 1717 ; Lg 3: 522, 538, 543, 544, 550 ; LfK 221. Så väl till sin som till sinne kunna hänföras nom., ack. med art. sinnit Bo 85.
  • sinne Bu 145, 198 o. s. v. med art sinnino KL 8.
  • sinneno KL 318 ; Lg 3: 16. pl. dat. sinnom Bu 157 o. s. v. sinnum Bil 128, 283),
  • allo sinne
  • alla sinnä )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛁᚿ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
Fl
Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
➞ See all works cited in the dictionary

Back