Sin

Old Swedish Dictionary - sin

Meaning of Old Swedish word "sin" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

sin Old Swedish word can mean:

sin
(hwaria sinne SD 8: 161 (1362). änginne sinne SToria vigtig urkund, den förlorade Söderköpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. HiST, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.">SR 2 ). L.
sin
1) gång. om ltid. et sin, a) en gång, en enda gång. monogamus. .. eth sin giffther STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 (hand 2) s. 154. b) (än) en gång, ytterligare. tha hendhet tet swa, ath j tolff aar STodh ther (ɔ: i Rom) frydhir, eth sin j sändir STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 76. - tvem (thrim o. s. v.) sinnom, två (tre o. s. v.) gånger. han hafde hört sin swäär thyuSTum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU sinnom seghia. .. SD NS 3: 608 (1420). nw siongx mik trem sionm agnus dei Mecht 267. ib 344. - fyrSTa (annat, thridhiao. s. v.) sin (annan sin), förSTa andra, tredje o. s. v.) gången. ArfSTv. 18 (1461). (Jesus) skalff som thän man som nw haffde entidh lidhit dödhen, oc skulle nw annat sin lidha han SkrtUppb 335. bör honum (ɔ klockaren) forre ringia förSTa syn annat syn oc saman til attesang ÅK 59. - thät fyrSTa sin (then förSTe sin), förSTa gången. jtem helmholt är wy tenetur ij mark oc ij öre for tyST öll then förSTe sinda (för sin da) win war sath (ɔ förSTa gången vinpriset sattes) Skotteb 416 (1467-68, Kämn). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 204. - annat sin (annan sin), en annan gång. annan sin (alia vice).. . sagdhe han till hänna. .. Mecht 289. - annat (thridhia o. s. v.) sin (sinne) (annan sin), för det andra (tredje o. s.v.). tha badh hon härran STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdh, ath han wille henne lära, hwru ledhis hon matthe loffwa honom, fore swa älskelighin hans kännsven (ɔ sankt Johannes) war härra swaradhe, förST (primo) skalt thu loffwa mik for hans ärlighaSTa släkth. .. annath sinne (secundo) for thy ath jak kalladhe han aff bryllöpeno til min apoSTol thridhia sin (tertio) for thy, ath. .. fiärdha sin for thy, ath. .. fämta sin for thy, ath. .. siätte sinne for thy, ath. .. siwnda sin for thy, ath. .. attande sinne for thy, ath. .. nighiande sin for thy, ath. .. thionde sinne for thy, ath. .. älloffta sinne for thy, ath. .. tholffta sinne for thy, ath jak ledde han frian aff allom licamans wärk. .. til äwärdehelica glädhi Mecht 29 f. ib 110, 124, 135. SvKyrkobr (Lucid B) 182. " j sywhanda mattho (forlatas oss synderne) förST j döpelsen. .. j andra mattho thom som thola martirium tridhiesin mz angher ok rätho scriftemalom fyerdesin om graat ok STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdliga tharar. .. feSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPtsin om almosar. .. siettesin at vj forlatom thöm oss a mooth brytä. .. j syunde mattho mz kerleksens gerningom" ib 199. SkrtUppb 335. mangom sinnom, många gånger, ofta. STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 331 (1508, H. Gadh). - mang sinne, d. s. STodh. .. arffwid trolle he for oss offta och månge sinne och gaff sig fulkoomliga j rätta för oss Trolles Jb STenianus. Se Lg.">Bil 225 (1484, nyare avskr.). - flerom sinnom, flera gånger, upprepade gånger. jnculo. .. innanträdha oc oordh flerom sinnom inthrökcha STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 (hand 2) s. 21. - nokot sin (nagan sin), någon gång, någonsin. tha spordhe riddaren thän scriffuaren til huat han nagan sin hafde STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUi o thät hälga kors til heder giorth STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 233. - ängo sin (änginne sinne), ingen gång, icke någon gång. ma e säliäs ma e fori göra e i dobl ok e i dryk e i hog (ok änginne sinne folsko) SToria vigtig urkund, den förlorade Söderköpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. HiST, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.">SR 2: - hvan sin (hvart sinne, hvaria sinne) a) var gång, var gång som. hwaria sinne konunger wäliäs scal SD 8: 161 (1362). hwart sinne, ok swa offta thu sukkar ok länktar äpther mik Mecht 289. - i thätta sin, denna gång, nu. jak STen benictsson riddare mins herra konungx erikx domhaffuande i thetta sin STycken på Forn Svenska.">BSH 2: 63 (1399). - i sinne, d. s. thätta oc mykit tholkit. .. fa iak i sinne ey alt här vpscrifuat at thät ey wardhe langt oc ledhosaSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPt til at höra Hel män 191. - nu i sin, nu, för närvarande. pa sin swagers mans olssons wegna, boandes veSTan mwr och nw j sin pa sengen ligger STb 3: 332 (1497).
sin
2) gång. i multiplikation. twem (thrim o. s. v.) sinnom, två (tre o. s.v.) gånger. min gardh. .. som kloSTrit köpte af mik ok minne huSTru for fyrom sinnom tiughu mark SD NS 3: 377 (1418). solen. .. varder thy syw synnom clarare än hon nw är SvKyrkobr (Lucid B) 233. - the liggia för 8 alna oc siwintztiwia alna jordh VKJ 49. thenna 7 gardha liggia för 12 alna oc 5 sintz 20 alna jordh ib 152. ib 160. bonde oloffsson swor oc vittnade atj fyresinss XX aar haffuer han minss thetta ärenden warit clagat om STeckinge at berga kyrkia miSTe thet med fult raan HSH 14: 93 (1526?). - Jfr fyrasins, ensinna, hvansinne, ävensom fiärdha sin (s. v. fiärdhe).

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • annansin Mecht 135. nagan sin MP 4: 233) och
  • sinne (såväl till sin som till sinne kan hänföras pl. dat. sinnom SD NS 3: 608 (1420); GU C 20 (hand 2) s. 21),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛁᚿ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SR
Upplysningar och Anmärkningar om en för Sveriges Laghistoria vigtig urkund, den förlorade Söderköpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. Hist, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
GU
Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
Arfstv
Arfstvisten emellan Erik Eriksson (Gyllenstjerna) och Ture Turesson (Bjelke) 1451--1480. Utg. af K. H. Karlsson. 1908. SFSS.
GU C 20
Latinskt-Svenskt glossarium efter Cod. Ups. C 20. Utg. av E. Neuman. S 1--583. 1918--20, (hand 2) s. 1--169. 1938--42. SFSS.
Hel män
Helige mäns lefverne jämte legender och järtecken. Utg. af R. Geete. 1902. SFSS.
Mecht
Hel. Mechtils uppenbarelser (Liber spiritualis gratiæ) öfversatta från latinet år 1469 af Jöns Budde. Utg. af R. Geete. 1899. SFSS.
Skotteb
Stockholms stads skottebok 1460--1468 samt strödda räkenskaper från 1430-talet och från åren 1460--1473. Utg. genom J. A. Almquist. 1926. [Beteckningen Borgm avser de borgmästareräkenskaper som äro tryckta s. 337--356 och Kämn kämnärsräkenskaperna s. 359--480].
SkrtUppb
Skrifter till uppbyggelse från medeltiden. Utg. af R. Geete. 1904--05. SFSS.
SvKyrkobr
Svenska Kyrkobruk under medeltiden. Utg. af R. Geete. 1900. SFSS.
Trolles Jb
Arvid Trolles jordebok 1498 jämte åtkomsthandlingar och andra därmed samhöriga aktstycken. Utg. av J. A. Almquist. 1938.
ÅK
Åbo Klockarelag. I Småst på Fsv.
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
VKJ
Vadstena klosters Jordebok 1500 jemte tillägg ur klostrets äldre jordeböcker. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1898. [Beträffande dateringen jfr E. Noreen, Historisk Tidskrift 39, s. 187 f.]
➞ See all works cited in the dictionary

Back